Användandet av det finska språket vid statliga och kommunala ämbeten i Sverige
Skriftlig fråga 2007/08:548 av Bohlin, Sinikka (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-12-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2008-01-07
- Svar anmält
- 2008-01-15
- Anmäld
- 2008-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:548 Användandet av det finska språket vid statliga och kommunala ämbeten i Sverige
av Sinikka Bohlin (s)
till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Den språkliga minoritetens rättigheter är en väsentlig del av den nordiska samhällsmodellen. Till denna rättighet hör också användandet av det egna modersmålet i diskussioner med personer hörande till samma språkliga minoritet under tjänstetid och i ämbetsutövandet.
Chefen för socialtjänsten i Uppsala förbjöd två finska arbetstagare att sinsemellan tala finska i socialtjänstens korridorer. Uppsala stad och Sveriges kommunala tjänstemannaunion har kommit överens om att svenska bör talas i alla verkets allmänna utrymmen samt i personalens pausutrymmen.
Detta beslut kränker alla språkliga minoriteter i Sverige, inte enbart den finska minoriteten. Beslutet förvånar också därför att finska är ett officiellt minoritetsspråk i Sverige.
Vad avser minister att vidta för åtgärder så att detta problem elimineras?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:548 besvarad av Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Svar på fråga
2007/08:548 Användandet av det finska språket vid statliga och kommunala ämbeten i Sverige
Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni
Sinikka Bohlin har frågat statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth vad statsrådet avser att vidta för åtgärder ”så att detta problem elimineras”. Frågan är ställd mot bakgrund av ett beslut från en socialförvaltning om användandet av finska inom förvaltningen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag har inhämtat att frågan som Sinikka Bohlin tar upp är anmäld till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Som statsråd bör jag inte kommentera ett pågående ärende. Mitt svar blir därför mer generellt om den statliga minoritetspolitiken.
År 1999 beslutade riksdagen att på regeringens förslag godkänna att Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Genom detta beslut erkändes finska språket som ett minoritetsspråk i Sverige. Till exempel kan nämnas att enligt artikel 10 i den förstnämnda konventionen ska den som tillhör en nationell minoritet ha rätt att fritt och utan ingripande använda sitt minoritetsspråk privat och offentligt, och såväl muntligt som skriftligt.
Minoritetspolitiken är i dag ett eget politikområde i statsbudgeten. Det övergripande målet för politikområdet är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. En rad olika åtgärder har vidtagits för att stödja de nationella minoritetsspråken. Här bör särskilt nämnas införandet av lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Denna lag reglerar enskildas rätt att använda finska och meänkieli i sju kommuner i Norrbotten, så kallat språkligt förvaltningsområde, vid kontakter med myndigheter och domstolar. Som framgår av ovanstående är dock finska språket erkänt som minoritetsspråk i hela landet.
För närvarande bereds ett förslag från en särskild utredare – Utredningen om finska och sydsamiska språken (Ju 2004:01) – om en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet för finska. Vidare har en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till en språklag i vilken det svenska språkets status ska regleras (dir. 2007:17 samt tilläggsdirektiv 2007:181). Inom ramen för uppdraget ska utredaren även överväga om det i en sådan lag bör införas bestämmelser om bland annat de nationella minoritetsspråken. Frågor om de nationella minoritetsspråken är således högst aktuella i flera sammanhang.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.