användning av klustervapen
Skriftlig fråga 2002/03:778 av Nilsson, Martin (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-04-09
- Anmäld
- 2003-04-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2003-04-22
- Svar anmält
- 2003-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 april
Fråga 2002/03:778
av Martin Nilsson (s) till utrikesminister Anna Lindh om användning av klustervapenFärska bilder och rapporter, från journalister som är inbäddade med amerikanska trupper i Irak och från människorättsorganisationen Human Rights Watch, gör det nu uppenbart att USA använder klustervapen i kriget mot Irak och detta har nu också bekräftats officiellt från USA.
Klustervapen sprider ut stora mängder "minibomber" som är tänkta att explodera då de träffar mål eller mark. En stor del av minibomberna exploderar dock inte. Dessa blindgångare fungerar i praktiken som landminor. Skillnaden är att landminor i första hand skadar medan blindgångare från klustervapen i större utsträckning dödar oskyldiga civila.
USA har använt flera olika sorters klustervapen i det nuvarande kriget mot Irak. Bland annat har man skjutit upp så kallade MLRS-robotar med M 26-stridsspetsar. Varje M 26-stridsspets innehåller 644 stycken minibomber, som alltså sprids ut över marken. Enligt USA:s försvarsdepartement är det så mycket som 16 % av dessa minibomber som inte exploderar som tänkt när de träffar marken. Detta betyder att den normalt avfyrade salvan på tolv stycken MLRS-robotar resulterar i mer än 1 200 blindgångare utspridda på ett område så stort som 120 000@240 000 kvadratmeter. Jag anser att Sverige måste kräva av USA och dess allierade att klustervapen inte används.
Avser utrikesministern att verka för ett stopp för användning av klustervapen av USA och dess allierade i det pågående kriget mot Irak?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:778 besvarad av
den 22 april
Svar på frågorna 2002/03:778 om användning av klustervapen och 2002/03:779 om moratorium mot användning av klustervapen
Utrikesminister Anna Lindh
Martin Nilsson har frågat mig om jag avser att verka för ett svenskt och globalt moratorium mot användningen av klustervapen samt om jag avser att verka för ett stopp för användning av klustervapen av USA och dess allierade i det pågående kriget mot Irak.
Som Martin Nilsson nämner i frågan pågår nu internationella förhandlingar om ett nytt protokoll till 1980 års vapenkonvention om så kallade explosiva lämningar av krig. Sverige och övriga EU är pådrivande i processen. Sverige förespråkar att protokollet, vars syfte är att minimera de humanitära konsekvenserna av oexploderad ammunition, även måste omfatta förebyggande regler. Det är ju framför allt genom olika förebyggande åtgärder som stora mängder av oexploderad ammunition kan undvikas i framtiden. Ett led i dessa ansträngningar är att öka kvaliteten på och tillförlitligheten hos de vapen och ammunitionstyper, inklusive klusterbomber, som används så att dessa vapen inte riskerar att explodera i efterhand.
För svensk del är det också viktigt att protokollet bland annat omfattar tydligt ansvar för olika åtgärder efter ett krig såsom att röja oexploderad ammunition, samt att varna och utbilda civilbefolkningen om faran som dessa lämningar utgör. Vi verkar också för att protokollet ska innehålla uppmaningar till stater att bistå drabbade länder i att ta hand om människor som fallit offer för explosiva lämningar.
Sverige har hela tiden aktivt engagerat sig för att stärka 1980 års vapenkonvention och för att reglera de vapen som anses vara särskilt skadebringande och ha indiskriminerande effekter. Nu har vi möjligheten att ytterligare stärka denna konvention och på så sätt minska det humanitära lidande som bland annat klusterbomber orsakar för civila.
Klusterbomber är i sig inte förbjudna enligt folkrätten, men de omfattas givetvis av humanitärrättsliga regler för hur vapen får användas under en väpnad konflikt. Endast militära mål får anfallas. Alla tänkbara försiktighetsåtgärder måste vidtas för att skydda civilbefolkningen, civila och civil egendom. Detta gäller naturligtvis även i den militära konflikten i Irak, som nu förhoppningsvis är över.
Det stöd Sverige ger till humanitär minröjning varje år omfattar också stöd till röjning av ammunition som inte har exploderat. Sverige, genom Räddningsverket, har för avsikt att bistå FN i röjningen av odetonerade minor, bomber och ammunition efter konflikten i Irak. Under 2002 uppgick det svenska stödet till humanitär min- och ammunitionsröjning till drygt 70 miljoner kronor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.