Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

arbete mot diskriminering

Skriftlig fråga 2000/01:1382 av Biörsmark, Karl-Göran (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-12
Besvarad
2001-06-25
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga 2000/01:1382

 av Karl-Göran Biörsmark (fp) till statsrådet Mona Sahlin om arbete mot diskriminering

Sverige har ännu inte signerat protokoll nr 12 till Europarådets konvention om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som beslutades i Rom den 4 november förra året. Protokollet tar upp en rad antidiskrimineringsfrågor vilka bl.a. stadgar att de undertecknande staterna i lag ska säkerställa skydd mot diskriminering på grund av t ex kön, hudfärg, religion, politisk åsikt, minoritetstillhörighet och härkomst.

Det är angeläget att Sverige aktivt bidrar till arbetet med att bekämpa olika former av diskriminering i Europa såväl som i andra delar av världen. Protokoll nr 12 kan komma att bli ett viktigt medel i den kampen.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet Mona Sahlin.

Är statsrådet beredd att verka för att Sverige undertecknar protokoll nr 12 till Europarådets konvention om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1382 besvarad av

den 25 juni

Svar på fråga 2000/01:1382 om arbete mot diskriminering

Statsrådet Britta Lejon

Karl-Göran Biörsmark har frågat statsrådet Mona Sahlin om hon är beredd att verka för att Sverige undertecknar protokoll nr 12 till Europarådets konvention om skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Arbetet inom regeringen är så fördelat att frågan ska besvaras av mig.

Jag delar helt Karl-Göran Biörsmarks åsikt att det är angeläget att Sverige aktivt bidrar till arbetet med att bekämpa olika former av diskriminering såväl i Europa som i andra delar av världen. Regeringen är djupt engagerad i det arbetet. Ett exempel på att regeringen tar frågor om diskriminering på allvar är de direktiv som har lämnats till den utredning som har att utreda ett utvidgat skydd mot diskriminering.

Under ett antal år har det pågått ett arbete inom Europarådet i syfte att utvidga tillämpningsområdet för det nuvarande diskrimineringsförbudet i artikel 14 i Europakonventionen till att gälla även rättigheter som inte omfattas av konventionen. Detta arbete avslutades med antagandet förra året av ett tilläggsprotokoll till konventionen, tilläggsprotokoll nr 12, rörande skydd mot diskriminering.

I det förhandlingsarbete som lett fram till antagandet av tilläggsprotokoll nr 12 till Europakonventionen har Sverige deltagit aktivt. Från svensk sida har dock ifrågasatts om ett tilläggsprotokoll av detta slag är rätt metod för att komma till rätta med de slag av diskriminering som vi alla vill bekämpa. Det finns flera skäl för detta. Ett skäl är att det kommer att ta lång tid innan Europadomstolens praxis har utvecklats så mycket att man kan dra några slutsatser om tilläggsprotokollets praktiska innebörd. Ytterligare ett problem är att tilläggsprotokoll nr 12, med den utformning det till slut fick, kan komma att medföra att en stat kan komma att hållas ansvarig för brott mot de mänskliga rättigheterna på grund av vad som hänt i den enskildes förhållande till tredje man, t.ex. en hyresvärd eller en restaurangägare.

Även om Sverige alltså var ense med övriga medlemsstater när det gällde behovet av ett nytt instrument mot diskriminering är Sverige således kritiskt till den form och det innehåll som tilläggsprotokollet slutligen fick. Det har därför varken undertecknats eller ratificerats av Sverige. När tilläggsprotokollet öppnades för undertecknande i slutet av förra året undertecknades det av 25 av de 41 medlemsstaterna i Europarådet. Förutom Sverige avstod även bl.a. Danmark, Frankrike, Norge, Spanien och Storbritannien från att underteckna tilläggsprotokollet. Tilläggsprotokollet har ännu inte trätt i kraft.

Ett separat instrument, t.ex. en konvention, hade kunnat innehålla mer detaljerade bestämmelser med sikte på att bekämpa diskriminering inom sådana samhällsområden, exempelvis arbetsmarknaden, där förekomsten av diskriminering kan vara särskilt allvarlig. Ett sådant instrument skulle ha fått effekt så snart det hade ratificerats och trätt i kraft. Men som det nu blev, ett tilläggsprotokoll innehållande att allmänt diskrimineringsförbud, kommer det att dröja länge @ troligen många år @ innan Europadomstolen har avgjort så många enskilda klagomål att det är någorlunda klart vad diskrimineringsförbudet innebär i praktiken.

Svaret på frågan är alltså nej, jag är för närvarande inte beredd att verka för att Sverige undertecknar tilläggsprotokoll nr 12 till Europakonventionen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.