Arbetslösheten i Västmanland
Skriftlig fråga 2020/21:3644 av Roger Haddad (L)
Frågan är inlämnad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-13
- Överlämnad
- 2021-09-13
- Anmäld
- 2021-09-14
- Svarsdatum
- 2021-09-22
- Sista svarsdatum
- 2021-09-22
- Besvarad
- 2021-09-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Arbetslöshetsstatistiken för de senaste månaderna är fortsatt bekymmersam, inte bara för hela landet utan även sett till hur detta slår i olika delar av landet. Västmanland har näst efter Södermanland och Skåne den högsta arbetslösheten i landet. Detta visar att mycket mer behöver göras, dels mot ungdomsarbetslösheten, dels mot långtidsarbetslösheten som bitit sig fast. Utrikes födda är särskilt drabbade, vilket kräver andra och mer aktiva åtgärder.
Västmanland påvisar också stora skillnader inom länet, inte bara vad gäller inskrivna arbetssökande utan även sett till utbildningsnivå. Tusentals arbetssökande saknar grundläggande gymnasiekompetens. Ett annat problem är att få fler med kort tid i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden.
Pandemin har drabbat hela landet, och vissa sektorer har drabbats extra hårt. Men vi ser också att i flera län, bland annat Västmanland, började nedgången redan 2019, alltså innan pandemin. Detta innebär att det måste till många olika åtgärder för att vända utvecklingen i län som Västmanland.
Mot bakgrund av detta blir min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka besked kan regeringen ge om riktade åtgärder till särskilt utsatta län med hög arbetslöshet, där Västmanland är med i toppen?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3644 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:3644 av Roger Haddad (L)
Arbetslösheten i Västmanland
Roger Haddad har frågat mig om vilka besked regeringen kan ge om riktade åtgärder till särskilt utsatta län med hög arbetslöshet, där Västmanland är med i toppen.
Arbetsförmedlingens verksamhet ska enligt myndighetens instruktion utformas så att den anpassas till skilda förutsättningar och behov i olika delar av landet. Det innebär att det är Arbetsförmedlingen som beslutar om fördelning av resurser till olika regioner utifrån förutsättningar och behov. Samtidigt är det viktigt att arbetsmarknadspolitiken fungerar i hela landet. En arbetssökande som behöver stöd för att komma i arbete ska få det, oavsett bostadsort. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen säkerställer en likvärdig service och ändamålsenlig lokal närvaro i hela landet, både för att kunna möta de arbetssökande som behöver detta och för att samverka med kommunerna och andra aktörer.
Regeringen presenterar i budgetpropositionen för 2022 förstärkningar inom jobbpolitiken för sammanlagt 8 miljarder kronor. Det handlar dels om åtgärder för att bryta och motverka långtidsarbetslösheten och fortsätta bygga ut kunskapslyftet. Dels om att förenkla för företagare, skapa nya jobb och främja omställning. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 1,2 miljarder kronor tillförs 2022 för att fler ska kunna ta del av matchningstjänster i syfte att motverka arbetslöshet, stärka matchningen på arbetsmarknaden och som ett fortsatt led i reformeringen av Arbetsförmedlingen. Extratjänster och introduktionsjobb kan skapa arbetstillfällen, inte minst för utrikes födda, och öka möjligheten till arbete. Därför föreslår regeringen en satsning på 701 miljoner kronor under 2022 för att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ska få tillgång till extratjänster och introduktionsjobb. För personer som blivit arbetslösa men ännu inte kvalificerar till garantiprogrammen föreslår regeringen en förstärkning av medel till Arbetsförmedlingen för arbetspraktik med 52 miljoner kronor 2022.
Många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och behöver fylla på sin kompetens eller lära sig ett bristyrke. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 att 425 miljoner kronor tillförs för att fler arbetssökande ska få en arbetsmarknadsutbildning. Utbyggnaden av Kunskapslyftet fortsätter med tusentals ytterligare utbildningsplatser i hela landet och regeringen har tagit flera beslut i syfte att underlätta för arbetslösa att studera. I november 2020 vidgade regeringen möjligheten för arbetslösa att studera med bibehållen ersättning. Från juni 2021 har möjligheten att deltidsstudera parallellt med deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin utökats från sex till tolv månader.
Yrkeskunskaper och goda kunskaper i svenska öppnar vägen till många jobb. Regeringen föreslår att 1 560 miljoner kronor avsätts 2022 till 14 000 platser på kombinationsutbildningar, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller svenska som andraspråk. Ett intensivår infördes i april inom etableringsprogrammet. Syftet är att deltagarna ska komma i arbete inom ett år.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser förstärks med 502 miljoner kronor 2022. En förstärkning av förvaltningsmedlen ökar förutsättningarna för Arbetsförmedlingen att erbjuda en likvärdig service i hela landet och att arbeta aktivt för att motverka att kvinnor och män fastnar i långvarig arbetslöshet.
Regeringen fortsätter att ha jobben som ett viktigt fokus. Nya gröna jobb ska växa fram, arbetslösheten ska pressas ner. Tillsammans ska vi ta Sverige framåt efter pandemin och bygga samhället starkare och mer hållbart.
Stockholm den 22 september 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.