Arbetsmiljöbrott
Skriftlig fråga 2023/24:602 av Ciczie Weidby (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-02-13
- Överlämnad
- 2024-02-14
- Anmäld
- 2024-02-15
- Svarsdatum
- 2024-02-21
- Sista svarsdatum
- 2024-02-21
- Besvarad
- 2024-02-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
År 2023 blev ett mörkt år på svensk arbetsmarknad. Totalt dog 65 personer på jobbet. Det är det högsta antalet dödsolyckor på mer än tio år. Våra tankar går till de omkomna och deras familjer, vänner och arbetskamrater. Nyligen hölls en särskild debatt i riksdagen med anledning av det höga antalet dödsolyckor. Debatten hölls på begäran av Vänsterpartiet. En av de frågor som diskuterades var det rättsliga efterspelet till dödsolyckorna.
Få av de dödsolyckor som sker på svenska arbetsplatser når domstolarna. Under de senaste fem åren har det skett 198 dödsolyckor. Av dem har 14 lett till åtal eller strafföreläggande. Tre fjärdedelar av förundersökningarna gällande misstanke om vållande till annans död vid arbetsmiljöbrott har lagts ned. Av de dödsolyckor som leder till åtal är det få som slutar med en fällande dom. Rätten friar i ungefär 40 procent av fallen, uppgavs i Sveriges Radio den 12 februari 2024.
För de omkomnas anhöriga, vänner och arbetskamrater är det svårt att acceptera att ingen ställs till svars efter en dödsolycka. Det faktum att få dödsolyckor leder till åtal och ännu färre leder till fällande dom sänder en tydlig signal till arbetsgivarna: Arbetsmiljöarbetet behöver inte prioriteras – om en arbetstagare dör på jobbet är risken mycket liten att arbetsgivaren ställs till svars. Den preventiva effekten är därmed i det närmaste obefintlig.
Vänsterpartiet anser att arbetet med arbetsmiljöbrott bör prioriteras upp inom rättsväsendet, att arbetsgivarnas arbetsmiljöansvar bör skärpas och att straffen för arbetsmiljöbrott som leder till döden bör skärpas. Regeringen genomför nu ett systemskifte i rättspolitiken med skärpta straff och nya brottsbekämpande verktyg. Detta systemskifte bör rimligen även omfatta arbetsmiljöbrott. Att schackra med arbetsmiljön ska kosta för arbetsgivaren – i form av både pengar och år i fängelse.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:
Avser statsrådet att verka för att prioritera upp arbetet med arbetsmiljöbrott inom rättsväsendet, skärpa arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön och skärpa straffen för arbetsmiljöbrott?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:602 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:602 Arbetsmiljöbrott
till Statsrådet Paulina Brandberg (L)
Svar på fråga 2023/24:602 av Ciczie Weidby (V) Arbetsmiljöbrott
Ciczie Weidby har frågat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsministern om hon avser att verka för att prioritera upp arbetet med arbetsmiljöbrott inom rättsväsendet, skärpa arbetsgivarnas ansvar för arbetsmiljön och skärpa straffen för arbetsmiljöbrott.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Det är viktigt att framhålla att det är arbetsgivaren som har arbetsmiljöansvaret enligt arbetsmiljölagstiftningen. Med kunskap och ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan de allra flesta olyckorna och även de arbetsrelaterade dödsfallen förebyggas. Arbetsmiljöverket har den övergripande uppgiften att utöva tillsyn och vidta åtgärder om lagstiftningen inte följs.
Ingen ska dö, bli skadad eller sjuk till följd av sitt arbete. Därför arbetar denna regering utifrån en nollvision mot arbetsrelaterade dödsfall. Det är också grunden i Arbetsmiljöverkets särskilda satsning med en nollvision mot dödliga händelser i arbetet.
Arbetsmiljöverkets tillsyn av arbetsmiljön är viktig för att upprätthålla arbetet mot dödsolyckor i arbetslivet. Arbetsmiljöverket har fått mer resurser för att myndigheten till exempel ska kunna stärka sitt tillsynsarbete och genomföra ett utökat antal inspektioner.
Målet för regeringens politik inom rättsväsendet är tydligt. Fler brott ska utredas och leda till lagföring. En förutsättning för detta är att rättsvårdande myndigheter har rätt verktyg och att resurserna används effektivt. I budgetpropositionen för 2024 gjorde regeringen en historisk satsning på rättsväsendets myndigheter, bland annat på fler poliser och åklagare. Mellan 2023–2026 beräknas rättsväsendet att växa från 69 till 90 miljarder kronor. Regeringen kommer noga att följa utvecklingen av resultatet av dessa satsningar.
När det gäller specifikt arbetet mot arbetsmiljöbrott finns ett fördjupat och strukturerat samarbete mellan Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Dessutom samverkar dessa myndigheter och sex andra myndigheter för att bekämpa så kallad arbetslivskriminalitet. Sju regionala center mot arbetslivskriminalitet är inrättade i landet. Regeringen beslutade i december 2023 att myndighetssamverkan för att bekämpa arbetslivskriminalitet ska fortsätta under 2024.
Regeringen genomför stora förändringar på det kriminalpolitiska området. I grunden handlar det om ett perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och det omgivande samhällets behov av skydd. Som en del i det arbetet har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalorna. Det uppdraget inkluderar straffskalan för arbetsmiljöbrott. Syftet med uppdraget är att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 maj 2025. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag, och utesluter inte heller att vidta andra åtgärder på området för det fall det skulle behövas.
Stockholm den 21 februari 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.