Armeniens närmande till Europa

Skriftlig fråga 2023/24:864 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

Den 12 september 2022 gick azeriska trupper över gränsen för att med hjälp av drönare, granatkastare och tungt artilleri inleda ännu ett brutalt invasionskrig mot Armenien. Det blev inte helt förvånande ännu ett fasansfullt krig, vars konsekvenser få kan föreställa sig, och man kan med rätta se Azerbajdzjans agerande som en form av etnisk rensning i de territorier som de senare tog över.

Under en längre tid har också Armenien varit tvungna att förhålla sig till den geografiskt mycket utsatta situation de befunnit sig i. Därför har de tidigare kommit att bli allierade med Ryssland trots stora olikheter, inte minst sett till synen på demokrati och medborgerliga rättigheter, just för att de behövde ryskt beskydd om det värsta skulle hända. Vid nämnda invasion fick de emellertid erfara att Ryssland knappt lyfte ett finger för att undsätta dem i samband med den azeriska invasionen. Sorgligt nog var även reaktionerna från Europa, inklusive Sverige, ytterst blygsamma.

Resultatet av det ryska sveket innebär bland annat att Armenien har valt att närma sig Europa alltmer, vilket sett till värderingar och syn på fundamentala friheter också är betydligt mer logiskt. Ett tydligt tecken på denna positionsförflyttning är det faktum att man nu har öppnat för sanktioner mot Ryssland.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta i syfte att understödja ett armeniskt närmande till Europa och stärka banden mellan Armenien och Sverige?