Artificiell intelligens och Kinas kommande femårsplan och långsiktiga mål
Skriftlig fråga 2020/21:395 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-11-09
- Överlämnad
- 2020-11-10
- Anmäld
- 2020-11-11
- Svarsdatum
- 2020-11-18
- Sista svarsdatum
- 2020-11-18
- Besvarad
- 2020-11-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
Samtidigt som det amerikanska presidentvalet har överskuggat de flesta övriga händelser i det mediala landskapet har den 19:e centralkommittén för Kommunistpartiet i Folkrepubliken Kina haft sitt femte plenum. Den 29 oktober 2020 offentliggjordes en kommuniké med mål för Kinas fjortonde kommande femårsplan samt långsiktiga mål för år 2035.
Medieuppgifter gör gällande att det bland målen finns fortsatta marknadsreformer samt en övergång till mer gröna energikällor. Innovation omnämns på flera ställen i kommunikén, och Kinas ledare XI Jinping har vid ett flertal tillfällen använt begreppet dubbel cirkulationsekonomi. Detta begrepp betyder satsningar för att öka den inhemska produktionen och konsumtionen för att importen ska begränsas till materiel och komponenter där Kina fortfarande saknar kompetens för egen framställning. Detta borde innefatta omfattande kinesiska satsningar på bland annat artificiell intelligens, 5G samt halvledare.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
Vilken analys gör statsrådet av de detaljer som hittills kommit fram om Kinas kommande femårsplan och mål i förhållande till artificiell intelligens, och föranleder denna analys någon åtgärd från statsrådets sida?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:395 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Svar på fråga 2020/21:395 av Hans Wallmark (M)
Artificiell intelligens och Kinas kommande femårsplan och långsiktiga mål
Hans Wallmark har frågat mig vilken analys jag gör av de detaljer som hittills kommit fram om Kinas kommande femårsplan och mål i förhållande till artificiell intelligens, och om denna analys föranleder någon åtgärd från min sida.
För regeringen är artificiell intelligens, (AI) en viktig fråga. 2018 publicerade regeringen en nationell inriktning för AI. Det handlar om satsningar på flera områden, inklusive forskning, kompetensförsörjning, utbildning, infrastruktur, innovation och användning. Sverige verkar också för ett stärkt samarbete inom EU och internationellt på området. I EU-kommissionens Vitbok om AI som publicerades förra året framhävs etiska riktlinjer för utveckling och användning av AI som en av utgångspunkterna för ett framtida generellt rättsligt regelverk för AI, vilket är i linje med regeringens nationella inriktning för AI.
Den snabba tekniska utvecklingen, liksom de kommersiella och sociala drivkrafterna där bakom, har inneburit ett växande globalt säkerhetsunderskott. Digitaliseringens betydelse för handel, ekonomisk och social hållbar utveckling, liksom demokrati och mänskliga rättigheter, skapar dock också förutsättningar för ökad säkerhet.
Den svenska regeringens syn på hur vi i Sverige bäst möter utvecklingen är klar; med öppenhet och kunskap. Vi ska upprätthålla en öppenhet för ny teknik, liksom en öppenhet för utländsk konkurrens. Vi ska också fortsätta att vara en ledande forskningsnation, där satsningar på forskning och innovation är en förutsättning för säker digital teknik och för människors kompetens att använda den digitala tekniken på ett säkert sätt. Detta är av grundläggande betydelse för att främja en demokratisk och inkluderande samhällsutveckling.
Regeringen är medveten om att det finns risker med att utländska aktörer investerar i känsliga verksamheter, vilket också kan gälla AI. Investeringar som inte baseras på marknadsmässiga överväganden och hotar svenska skyddsvärda intressen måste hanteras.
Kina har under senare år genomfört betydande satsningar vad gäller nya teknologier, inklusive AI. Vi har tagit del av uttalanden från kinesiska regeringsföreträdare om att dessa satsningar kommer att ges ytterligare prioritet och återspeglas i landets kommande femårsplan. Som framhålls i regeringens skrivelse ’Arbetet i frågor som rör Kina’ kan tillgång till omfattande datamängder i förening med både superdatorkapacitet och algoritmer för AI på sikt ge Kina en strategisk fördel inom teknologiska nyckelområden. Regeringen följer utvecklingen noga och verkar inom ramen för det multilaterala samarbetet för en användning av AI som präglas av öppenhet och hänsyn till etiska och juridiska principer med folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, som grund.
Stockholm den 18 november 2020
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.