asylsökandes skyddsbehov
Skriftlig fråga 1997/98:133 av Abascal Reyes, Elisa (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-11-13
- Anmäld
- 1997-11-17
- Besvarad
- 1997-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Den amerikanske medborgaren Ritt Goldstein fick i början av oktober avslag på sin ansökan om politisk asyl. Invandrarverket avslog hans begäran med motiveringen att USA är en erkänd demokratisk rättsstat. Ritt Goldstein utsattes för upprepade trakasserier, hot, misshandel och förföljelse av det amerikanska polisväsendet sedan han startat en organisation mot polisvåldet. Det är intressant att notera att Invandrarverket uppenbarligen inte gjort någon egen - självständig - bedömning av Ritt Goldsteins skyddsbehov, utan helt enkelt hänvisat till något som i sammanhanget mera framstår som en dogm. Jag vill också erinra om att Sverige under Vietnamkriget tog emot politiska flyktingar från USA som vägrade att inställa sig till inkallelseorder. Var USA inte en "erkänd demokratisk rättsstat" under de åren? Och vilka exakta skillnader i det amerikanska styrelseskicket, rättssystemet och statliga funktion i övrigt har i så fall radikalt ändrat bedömningen av detta land? Det enda rimliga är att Invandrarverket ges i uppdrag att i framtiden göra seriösa, egna och självständiga bedömningar av en asylsökandes skyddsbehov. I Ritt Goldsteins fall kan det då vara intressant att notera dödsmisshandeln av Rodney King, rapporter om övergrepp från myndigheterna i USA från Human Right Watch (Situationen på amerikanska fängelser m.m.) den stora ökningen av verkställda dödsstraff, samt en hel del andra relevanta fakta som faktiskt styrker Ritt Goldsteins skyddsbehov.
Avser statsrådet att verka för att Invandrarverket i framtiden gör en självständig och relevant bedömning av en asylsökandes skyddsbehov även när de sökande kommer från "erkända demokratiska rättsstater"?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:133 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Elisa Abascal Reyes har frågat mig om jag avser verka för att Invandrarverket i framtiden gör en självständig och relevant bedömning av en asylsökandes skyddsbehov även när de sökande kommer från erkända demokratiska rättsstater.
Elisa Abascal Reyes hänvisar i sin fråga till ett enskilt asylärende där en medborgare från USA har sökt asyl i Sverige och i september fått ett avslagsbeslut av Invandrarverket. Jag kan tillägga, vilket Elisa Abscal Reyes kanske känner till, att ärendet därefter har överklagats till Utlänningsnämnden som framöver kommer att ta ställning till ärendet. Elisa Abascal Reyes menar att Invandrarverket har avslagit den amerikanske medborgarens asylansökan enbart med hänvisning till att USA är en erkänd demokratisk rättsstat utan att göra någon bedömning av sökandens individuella skyddsbehov.
Jag kan inte kommentera ett enskilt ärende utan vill i stället svara på Elisa Abascal Reyes direkta fråga genom att kort redogöra för vissa principer som gäller vid prövningen av asylärenden i Sverige och vilka, vill jag framhålla, sålunda också gällt - och gäller - vid prövningen av det ärende Elisa Abascal Reyes hänvisar till.
I Sverige gäller principen att varje asylärende skall prövas individuellt, vilket vi anser vara en självklarhet. Den individuella prövningen grundas på de omständigheter som är hänförliga till just det specifika ärendet i fråga. Som huvudregel görs en bedömning av den sökandes skäl i sakfrågan, dvs. vad den sökande har anfört som skäl för att han eller hon är i behov av skydd i Sverige. Om den sökande bedöms kunna få skydd i ett s.k. tredje land görs dock ingen prövning i sak av den sökandes behov av skydd i Sverige.
De allmänna förhållandena i hemlandet ingår som ett mycket viktigt element vid bedömningen i sak av en asylansökan, på samma sätt som den sökandes bakgrund och verksamhet, liksom även förföljelse riktad mot anhöriga, vänner och politiska eller religiösa meningsfränder utgör viktiga delar vid en sådan bedömning.
Myndigheterna har ett ansvar för att asylansökningarna utreds fullständigt. Om det behövs, får den asylsökande hjälp för att föra sin talan av ett offentligt biträde, vilket bekostas med allmänna medel. Sedan den 1 januari i år finns vidare ett uttryckligt stadgande i 11 kap. 1 § utlänningslagen som tydliggör vikten och behovet av muntlighet. Det innebär att en utlänning som sökt asyl i Sverige får avvisas endast om muntlig handläggning ingått vid Invandrarverkets handläggning av ärendet, vilket också skett i det ärende Elisa Abascal Reyes hänvisar till.
Min uppfattning är att vi har en tillfredsställande utredning och prövning av asylärenden i Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.