Återbetalning av studielån för studenter som lämnat landet
Skriftlig fråga 2021/22:485 av Michael Rubbestad (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-07
- Överlämnad
- 2021-12-07
- Anmäld
- 2021-12-08
- Svarsdatum
- 2021-12-15
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
- Besvarad
- 2021-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Sveriges Radio (SR) rapporterade i december 2020 om att centrala studiestödsnämnden (CSN) hade betalat ut 395 miljoner kronor i skattefinansierade studielån till närmare 6 000 ensamkommande unga män utan asylskäl från primärt Afghanistan, vilka fått tillstånd att stanna ändå i enlighet med den så kallade gymnasielagen. SR larmade om att lånen kan bli omöjliga att driva in då låntagarna riskerar att försvinna ur landet eller gå under jorden.
Utsikterna för de svenska skattebetalarna att få igen pengarna bedöms i det läget som mycket små, enligt Sveriges Radios rapport.
Med anledning av detta frågade jag i januari 2021 statsrådet Matilda Ernkrans hur hon avser att agera för att säkerställa att dessa studieskulder om 395 miljoner kronor återbetalas till Sverige och det svenska folket?
Statsrådets svar blev att hon bevakar CSN:s arbete och att återbetalningar från utlandet rent generellt sett har ökat.
Eftersom jag inte upplever att min fråga besvarats så ställde jag i riksdagens frågestund i februari 2021 frågan på nytt till statsrådet som svarade att utbildning ökar sannolikheten till arbete och att hon fortsätter bevaka frågan. Frågan följdes upp med en interpellation vilket inte heller gav något relevant svar. Avslutningsvis diskuterades frågan en fjärde gång i samband med ett replikskifte i en interpellationsdebatt så sent som i november 2021, men inte heller denna gång gavs något ordentligt svar på frågan.
Min förhoppning nu är att den nytillträdda ministern på området kan ge ett svar som denna gång de facto besvarar själva frågan.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur avser ministern att agera, rent konkret, för att säkerställa att dessa studieskulder om nu över en halv miljard kronor återbetalas till Sverige och det svenska folket?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:485 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:485 av Michael Rubbestad (SD)
Återbetalning av studielån för studenter som lämnat landet
Michael Rubbestad har frågat mig hur jag avser agera, rent konkret, för att säkerställa att dessa studieskulder om nu över en halv miljard kronor återbetalas till Sverige och det svenska folket.
Vägen till egen försörjning går via arbete. En fullföljd gymnasieutbildning, som ofta möjliggörs med studiestöd, är en vattendelare på arbetsmarknaden då arbetslösheten är betydligt högre bland dem som saknar gymnasieutbildning. Den som har kommit till Sverige som ung ska skaffa sig en gymnasieexamen och gå vidare till jobb eller högre utbildning. Det har under det senaste decenniet gått allt snabbare för nyanlända att komma i arbete. Att komma i arbete ökar också möjligheterna till att studielån återbetalas.
För att studiemedelssystemet ska vara samhällsekonomiskt hållbart är det centralt att de som tar studielån också betalar tillbaka lånen. De allra flesta låntagare sköter också återbetalningen mycket bra. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har sedan 2015 haft i uppdrag av regeringen att öka återbetalningen av obetalda skulder med särskilt fokus på låntagare bosatta utomlands. Myndigheten har även fått utökade medel för att intensifiera arbetet med att driva in obetalda skulder från dessa låntagare. Arbetet har gett effekt i form av en högre återbetalningsgrad och ökade inbetalningar på uppsagda lån.
I krigsdrabbade länder kan det av olika skäl finnas större utmaningar med att driva in studieskulder. CSN bedömer det dock inte som omöjligt att driva in skulder i sådana länder på sikt, då myndigheten ständigt utvecklar sina metoder. Preskriptionstiden för en fordran som avser återbetalning av studielån eller återkrav av studiestöd har också höjts till 25 år. Det betyder att även om dessa låntagare inte betalar sina skulder direkt så kommer skulderna inte att skrivas av de närmaste åren.
Som det anges i budgetpropositionen för 2022 så har det inbetalda beloppet för avgiftsåret 2020 ökat bland samtliga låntagare, dvs. låntagare bosatta både i Sverige och utomlands. Ökningen var som störst bland låntagare bosatta utomlands, där återbetalningsgraden ökade med hela tre procentenheter. Det bedöms till stor del bero på insatser från CSN för att öka betalningsgraden från denna grupp.
Vidare gavs CSN i 2021 års regleringsbrev i uppdrag att särskilt redovisa hur myndigheten har fortsatt arbetet med att förbättra återbetalningen från främst utlandsbosatta låntagare samt resultat från arbetet. I myndighetens redovisning över utvecklingen under det första kalenderhalvåret 2021 framgår det att återbetalningsgraden för låntagare bosatta utomlands har ökat med två procentenheter jämfört med motsvarande period 2020. Den positiva återbetalningstrenden ser alltså ut att hålla i sig.
För att även fortsättningsvis kunna tillhandahålla ett omfattande studiestöd till de studerande är det dock viktigt att alla utlandsbosatta i ännu större utsträckning än i dag betalar sina studieskulder. Jag följer CSN:s intensifierade arbete med att driva in obetalda skulder noggrant och jag och regeringen kommer inte att tveka att ge fler uppdrag till CSN om återbetalningsgraden skulle vända åt fel håll.
Stockholm den 15 december 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.