Återinförande av förköpslagen
Skriftlig fråga 2014/15:689 av Kent Härstedt (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-06-17
- Överlämnad
- 2015-06-17
- Anmäld
- 2015-06-22
- Sista svarsdatum
- 2015-06-24
- Svarsdatum
- 2015-06-26
- Besvarad
- 2015-06-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Förköpslagen infördes 1968 för att ge kommunerna möjlighet att förköpa mark som ett led i att kunna ha en långsiktig samhällsplanering. År 2010 avskaffade den borgerliga regeringen denna förköpslag med motiveringen att för få förköp genomfördes varje år för att motivera de administrativa kostnader som lagen medförde.
Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för bostadsförsörjningen och måste också ha verktyg för att klara av det. Förköpslagen var ett sådant verktyg som förhindrade spekulation, gav kommunerna en bra inblick i vem som planerade att köpa mark och gav kommunerna möjlighet till långsiktig samhälls- och bostadsplanering.
De flesta kommuner ansåg att lagen fyllde ett viktigt syfte och de ökade administrativa kostnaderna som lagen medförde borde gå att lösa genom att kommunerna själva får välja i vilken omfattning de ska hantera förköpsärendena.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Mehmet Kaplan:
Har regeringen för avsikt att återinföra förköpslagen?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:689 besvarad av Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Dnr N2015/4904/PUB | ||
Näringsdepartementet |
Bostads-, stadsutvecklings- och it-ministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:689 av Kent Härstedt (S) Återinförande av förköpslagen
Kent Härstedt har frågat mig om regeringen har för avsikt att återinföra förköpslagen.
Enligt förköpslagen (1967:868) hade en kommun förköpsrätt vid försäljning av vissa typer av fast egendom eller tomträtt i sådan egendom. Genom att utöva förköpsrätten kunde en kommun i vissa fall träda i en köpares ställe sedan köparen tecknat avtal om förvärv av en fastighet. Förköpsrätten innebar att kommunen fick förvärva den egendom som köpet avsåg från säljaren på de villkor som avtalats mellan säljaren och köparen, bland annat i fråga om den avtalade köpeskillingen. Ett förköp skiljde sig därmed från ett expropriationsförfarande eftersom överlåtelsen grundade sig på ett frivilligt val att sälja fastigheten och att fastighetens ägare var villig att sälja fastigheten på de villkor som låg till grund för förköpet.
Förköpslagen var ett instrument som gav kommunerna möjlighet att bedriva en aktiv markpolitik för att styra och planera bebyggelsen och möjliggöra för bostadsbyggande. En aktiv kommunal markpolitik är grundläggande för att få till stånd ett ökat bostadsbyggande och en hållbar bebyggelseutveckling. En aktiv markpolitik får därmed ofta stor betydelse för kommunernas möjlighet att klara sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar.
Förköpslagen avskaffades i april 2010. Motivet till att avskaffa lagen var att kommunernas, domstolarnas och de statliga myndigheternas administrativa kostnader för att pröva frågor med anknytning till förköpslagen var betydande, att förköpslagen medförde att ett stort antal fastighetsöverlåtelser fördröjdes och att det uppkom olägenheter och kostnader för fastighetsmarknaden och dess parter.
Samtidigt vill jag understryka att lagen hade positiva effekter. Förköpsrätten gav många gånger kommunerna möjlighet att kunna undvika ett ibland tids- och kostnadskrävande expropriationsförfarande. Förköpslagen gav således ibland kommunerna möjlighet att förvärva sådan mark som kunde vara av strategisk betydelse för kommunen utan de nackdelar som kan uppstå vid expropriation.
Jag tror inte att det är lämpligt att återinföra lagen i samma form som när den upphävdes med hänsyn till den administration som förfarandet medförde. Det finns dock anledning att noga följa frågan om kommunernas möjligheter att planera och förvärva sådan mark som har strategisk betydelse för exempelvis bostadsbyggande.
Planprocessutredningen kommer i slutet av detta år att redovisa vilka hinder kommunerna ser för att uppnå ett ökat bostadsbyggande och lämna förslag till åtgärder för att stärka deras möjligheter och incitament att agera. När utredningen presenterat sitt betänkande finns ett bättre underlag för att överväga vilka åtgärder regeringen bör vidta.
Visby den 29 juni 2015
Mehmet Kaplan
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.