återuppbyggnaden av Jugoslavien
Skriftlig fråga 2000/01:50 av Silfverstrand, Bengt (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-11
- Anmäld
- 2000-10-17
- Besvarad
- 2000-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:50
av Bengt Silfverstrand (s) till utrikesminister Anna Lindh om återuppbyggnaden av Jugoslavien78 dagars icke FN-sanktionerade bombningar mot Förbundsrepubliken Jugoslavien och mångåriga sanktioner mot landet har åstadkommit förödande skadeverkningar såväl mänskligt som materiellt. Tiotusentals arbetsplatser har slagits ut. Vitala samhällsfunktioner som dricksvattenförsörjning, avloppssystem, uppvärmning av bostäder, skolor och sjukhus hotas av sammanbrott. Bristen på mediciner och sjukvårdsutrustning är akut. Flyktingsituationen är alarmerande. Den 5 oktober åstadkom det jugoslaviska folket bara på några timmar vad årslånga sanktioner och 78 dagars bombkrig misslyckats med. En folklig oblodig revolution var ett faktum. Dörrarna till en fullvärdig demokrati öppnades plötsligt i ett land som på grund av interna motsättningar och misskött politik, förstärkt av omvärldens cyniska hållning, försatts i ett förlamande tillstånd. Nu återstår ett gigantiskt uppbyggnadsarbete. Här har alla de länder som direkt eller indirekt medverkat till förödelsen i Jugoslavien ett särskilt stort ansvar. Sverige tillhör definitivt denna länderkrets. Välrenommerade svenska företag har erbjudit sig att medverka i detta återuppbyggnadsarbete. Ett sådant exempel är svensk-schweiziska ABB som upprepade gånger sagt sig vara villigt att reparera det av krigshandlingar svårt skadade serbiska transmissionsnätet. Tidigare har regeringen avvisat framställningarna. Men den 14 september översände företaget ett nytt erbjudande till UD. Samtidigt kommer oroväckande signaler om tveksamhet hos EU-länderna vad gäller hur det framtida ekonomiska stödet till Jugoslavien ska se ut.
Vilka initiativ kommer regeringen att ta i ovan berörda avseenden för att medverka till en solidarisk återuppbyggnad av Jugoslavien?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:50 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:50 om återuppbyggnaden av Jugoslavien
Utrikesminister Anna Lindh
Bengt Silfverstrand har frågat mig vilka initiativ regeringen kommer att ta för att bidra till en solidarisk återuppbyggnad av Jugoslavien. Frågeställaren pekar på de stora hjälpbehoven och uttrycker oro för något som han uppfattar som en tveksamhet bland EU-länderna om hur stödet ska utformas. Dessutom påstår han att Sverige skulle ha bidragit till förstörelsen av landet och att vi därför skulle ha ett särskilt ansvar för att hjälpa till.
Låt mig först säga att jag delar frågeställarens glädje över utvecklingen i Belgrad, där första tiden efter valen inger stora förhoppningar för framtiden. Tyvärr delar jag också hans bedömning att hjälpbehoven i landet nu är mycket stora. Vid sidan av de insatser som redan görs för Kosovo, kommer därför Sverige, bilateralt och tillsammans med de andra EU-länderna, att erbjuda omfattande hjälpinsatser för Serbien och Montenegro. Dessa insatser ska gå såväl till akuta humanitära behov inför vintern som till den långsiktiga återuppbyggnaden av landet.
Bilateralt är Sverige redan på plats och mycket aktivt. Det svenska biståndet till Serbien och Montenegro har hittills under år 2000 uppgått till ca 85 miljoner kronor. Pengarna har dels gått till svaga grupper i samhället som internflyktingar och barn, dels till det civila samhället i form av oberoende medier och demokratiska kommuner. Dessa insatser kommer att fortsätta eller utökas, samtidigt som vi nu undersöker möjligheterna att erbjuda ytterligare humanitärt stöd inför den kommande vintern. Dessutom kommer Sida inom kort att få i uppdrag att utarbeta en strategi för de fortsatta svenska biståndsinsatserna i Serbien och Montenegro.
Inom EU-samarbetet har vi redan tagit en rad konkreta steg i samma riktning. Förutom den humanitära hjälp och det stöd till de demokratiskt styrda kommunerna som kommissionen redan ger, har EU:s stats- och regeringschefer beslutat att omedelbart frigöra 1,7 miljarder kronor ur gemenskapens budget för akuta insatser i Serbien och Montenegro. Beslut har också fattats om att häva oljeembargot och flygsanktionerna, samt att se över bl.a. de finansiella sanktionerna mot FRJ. Dessutom kommer Serbien och Montenegro, likt de andra länderna på västra Balkan, att få del av EU:s nya biståndsprogram i regionen, CARDS.
De utmaningar som FRJ nu står inför är stora, men svårigheterna har orsakats av den tidigare regimen i Belgrad. Låt mig vara tydlig på denna punkt. Den ekonomiska politiken har länge misskötts och det var regimens övergrepp mot civila i Kosovo som ledde fram till sanktionerna och Natoinsatsen. Hade bara en bråkdel av de medel som satsats på militär och polis i stället gått till flyktingar och pensionärer hade situationen nu varit helt annorlunda.
Jag hoppas därför att våra insatser i Serbien och Montenegro kan bidra såväl till att avhjälpa den akuta humanitära situationen och återuppbyggnaden av landet, som till att konsolidera den glädjande demokratiska förändringen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.