återuppbyggnadsarbetet i Centralamerika

Skriftlig fråga 1998/99:469 av Zetterberg, Eva (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-03-19
Anmäld
1999-03-23
Besvarad
1999-03-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:469 av Eva Zetterberg (v) till statsrådet Pierre Schori om återuppbyggnadsarbetet i Centralamerika

den 19 mars

 

Orkanen Mitch har förorsakat en naturkatastrof med nästan oöverstigliga konsekvenser på det mänskliga, sociala och ekonomiska planet för hela Centralamerika. Det är därför en självklarhet att hela det internationella samfundet står bakom omfattande hjälpinsatser. Sverige har en betydelsefull roll i sammanhanget, bl.a. som värd för givarkonferensen i maj i Stockholm. När insatserna planerades i höstas påtalade många hur viktigt det är att det finns en god insyn och transparens i budgeten, liksom en stark kontroll över hur resurser för återuppbyggnaden används. Det finns i dag, exempelvis i Nicaragua, en allvarlig kritik mot bristande kontroll över hur medel används.

Den klart uttalade viljan att bidra, från både regeringars, internationella organisationers och enskilda människors sida, kan allvarligt minska, om inte det mottagande landet och respektive biståndsorganisationer har en effektiv kontroll.

De svenska insatserna måste gå till att ge så många som möjligt av de fattigaste och värst drabbade i regionen ett nytt hem och möjligheter till att försörja sig själva.

Jag vill därför fråga statsrådet Pierre Schori:

 

Vilka åtgärder avser den svenska regeringen att vidta för att se till att medel för återuppbyggnadsarbetet i Centralamerika används effektivt?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:469 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:469 om återuppbyggnadsarbetet i Centralamerika
    Statsrådet Pierre Schori

 

Eva Zetterberg har frågat mig vilka åtgärder den svenska regeringen avser att vidta för att se till att medel för återuppbyggnadsarbetet i Centralamerika används effektivt.

Sverige har varit ett av de länder som reagerat snabbast och med anläggandet av ett långsiktigt utvecklings- och demokratiperspektiv på situationen i Centralamerika efter den stora förödelsen i samband med orkanen Mitch. I det helhetsperspektiv vi försöker att verka ingår givetvis även att hantera vårt ansvar för att biståndet kan förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Jag skall här beröra några exempel på detta:

Interamerican Development Bank, IDB, anordnar i samarbete med den svenska regeringen den 25-28 maj ett internationellt givarmöte i Stockholm för att behandla frågan om återuppbyggnad och den långsiktiga utvecklingen av länderna i Centralamerika efter orkanen Mitch. Det delade värdskapet för mötet samt Sveriges aktiva roll genom vårt bistånd i Centralamerika ger oss unika möjligheter att se till att frågan om effektiv medelsanvändning behandlas ordentligt. Inom mötets ram kommer detta tema att särskilt behandlas såsom ett tema av tre i en särskild session under den första dagens program.

Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 28 januari 1999 om ett program för återuppbyggnad för Centralamerika på sammanlagt 1,4 miljarder kronor. Programmet gäller under tre år, skall genomföras av Sida och finansieras genom omfördelningar inom ramen för biståndsanslaget. För att försäkra sig om bl.a. en effektiv medelsanvändning kommer Sidas fältnärvaro att stärkas under de kommande tre åren, bl.a. skall personal från ambassaden i Guatemala sidoackrediteras i Honduras och extra personal tillföras även ambassaden i Managua. Vidare kommer biståndet i hög utsträckning att kanaliseras genom av Sida redan upparbetade biståndskanaler, vilket underlättar en effektiv uppföljning av biståndet.

En kontinuerlig dialog med regeringar, organisationer och andra aktörer i Centralamerika är också viktig för att se till att biståndet fungerar: förra veckan hade jag besök av utrikesministern och biståndsministern från Honduras för att diskutera återuppbyggnaden. I det sammanhanget undertecknade jag ett biståndsavtal gällande 25 miljoner kronor med Honduras regering för att möjliggöra ett bostadsbyggnadsprogram för 996 bostäder i fem kommuner för katastrofdrabbade familjer. Frågan om redovisning och effektiv medelsförvaltning definieras särskilt i varje enskilt avtal, vilket också skedde i detta fall.

Under de senaste dagarna har en konflikt uppkommit mellan presidenten och riksrevisorn i Nicaragua, som jag bedömer som oroväckande. Jag gav i fredags instruktion till vår ambassad om att tillsammans med andra givarländer verka för att denna konflikt bilägges. Riksrevisorsämbetet är en för den demokratiska utvecklingen i Nicaragua väsentlig institution, som genom sin oberoende ställning kan stävja maktmissbruk och korruption.

God samhällsstyrning, ökat folkligt deltagande och demokrati är oundgängliga komponenter i utvecklingen och förutsättningar för det svenska biståndet. I fallet Centralamerika ser vi dessa komponenter som en dimension även av återuppbyggnaden. I vårt umgänge med andra givarrepresentanter och centralamerikanska regeringar och organisationer försöker vi verka för att denna dimension genomsyrar allt arbete.

Inför det internationella givarmötet i Stockholm i slutet av maj har regeringen tagit initiativ till att formulera vad vi kallar "Stockholmsdeklarationen", som alla inblandade parter, både de centralamerikanska regeringarna och givarna, förutsättes ställa sig bakom. En del av deklarationen är att upprätta en uppföljningsmekanism för alla bidrag i syfte att minimera risken för korruption och skapa ökad insyn och en ansvarsfull medelshantering.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.