Återvändande svenska IS-terrorister

Skriftlig fråga 2017/18:173 av Lars-Arne Staxäng (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-10-25
Överlämnad
2017-10-26
Anmäld
2017-10-27
Sista svarsdatum
2017-11-01
Svarsdatum
2017-11-08
Besvarad
2017-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Enligt Säpo kan uppemot 300 svenska medborgare ha rest till Syrien och Irak för att bli en del av terroristgruppen Islamiska staten (IS). Säpo har tidigare beräknat att cirka hälften av dem har återvänt till Sverige och att omkring 100 IS-svenskar finns kvar i konfliktområdet. I och med att IS självutnämnda huvudstad al-Raqqa i Syrien har fallit har frågan om återvändande svenska IS-terrorister återigen aktualiserats.

I en SvD-artikel från den 23 oktober lyfts frågan upp om ambassadernas och de svenska konsulära tjänsternas möjligheter att hantera frågan om återvändande svenska IS-terrorister. Det är hit informationen om eventuella gripna IS-svenskar kommer att rapporteras, och det är även hit dessa IS-terrorister kommer att vända sig för att få nya pass. I SvD-artikeln intervjuas terrorexperten Magnus Ranstorp, som säger att detta kommer att vara den första varningssignalen om återvändande svenska IS-terrorister.

Under våren 2016 införde Sverige lagstiftning som förbjöd terrorresor. Lagstiftningen är välbehövlig. Däremot är det inte möjligt att straffa svenskar enligt den lagen om de åkte till IS innan lagen trädde i kraft. Därmed är det möjligt för vissa personer att åka tillbaka från IS i Syrien och Irak till Sverige utan någon straffrättslig påföljd, enligt terrorforskaren Magnus Ranstorp. På en fråga från SvD angående hur många kontakter och frågor om konsulär hjälp ambassaderna fått i regionen angående svenska IS-resenärer har UD svarat att det inte finns någon lista över detta och att det inte är deras roll att göra en bakgrundscheck när en person exempelvis söker ett pass.

Enligt min åsikt finns det ett uppenbart behov av ett informationsflöde mellan de svenska ambassaderna och de svenska myndigheterna. Det låter mycket uppseendeväckande ifall det är möjligt för svenska IS-terrorister att ansöka om nytt pass på en svensk ambassad i konfliktområdet och återvända till Sverige utan att någon reagerar. Risken är att personens IS-kopplingar hamnar helt under radarn och att de återvänder till Sverige utan några som helst påföljder. Det bör finnas ett intresse från exempelvis Säpo eller polisen för att få information om personer som ansöker om pass i det konfliktdrabbade området.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Hur agerar ministern för att säkerställa att svenska myndigheter får bättre översikt över vem pass har utfärdats till i konfliktområden, i syfte att kunna utreda personernas terroristbrott? 

Svar på skriftlig fråga 2017/18:173 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2017/18:173 av Lars-Arne Staxäng (M) Återvändande svenska IS-terrorister

Lars-Arne Staxäng har frågat mig hur jag agerar för att säkerställa att svenska myndigheter får bättre översikt över till vem pass har utfärdats i konfliktområden, i syfte att kunna utreda personernas terroristbrott.

Svenska medborgare som behöver förnya sitt pass utomlands har möjlighet att ansöka om pass vid passutfärdande svensk utlandsmyndighet. Sökanden är bl.a. skyldig att styrka sin identitet, sitt svenska medborgarskap och övriga personuppgifter. I samband med ansökan undersöks alltid om det föreligger hinder för beviljande av ansökan.

Polisen har redan idag möjlighet att få tillgång till uppgifter om de ansökningar om pass som görs vid svenska utlandsmyndigheter. Jag har stort förtroende för att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen använder de verktyg som står till buds för att utreda och förebygga terroristbrott.

Stockholm den 8 november 2017

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.