Åtgärder för att stärka skogens klimatnytta

Skriftlig fråga 2021/22:680 av Elin Segerlind (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-12-21
Överlämnad
2021-12-21
Besvarad
2022-01-04
Sista svarsdatum
2022-01-04
Svarsdatum
2022-01-04
Anmäld
2022-01-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar i sin årliga rapport Miljö, ekonomi och politik 2021 att det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. KI anser att det behövs en mer heltäckande klimatpolitik för att stärka skogens klimatnytta då klimatet inte gör åtskillnad på koldioxid från fossila eller biogena källor.

Myndigheten konstaterar att skogen kan minska atmosfärens koldioxidkoncentration genom att lagerhålla kol eller genom att skogens biomassa ersätter produkter förknippade med fossila utsläpp (substitution). Eftersom ett träd inte kan stå och lagra kol i skogen samtidigt som det nyttjas för energi- eller materialsubstitution står dessa två strategier ofta i konflikt. I ett kortare tidsperspektiv är klimatnyttan stor av att i högre utsträckning låta träden stå kvar. KI föreslår att styrmedel införs för att främja skogens förmåga att binda kol, exempelvis subventioner till skogsägare som låter träden stå.

Skogen är en begränsad resurs som ger oss en mängd nyttigheter. Vänsterpartiet delar KI:s uppfattning att en oreglerad marknad inte kommer att leda till att skogens resurser automatiskt används på ett sätt som ger störst samhällsnytta. En viktig uppgift för miljöpolitiken är därför att korrigera för detta. Vänsterpartiet har föreslagit en rad olika styrmedel för att främja skogens nytta för klimatet och biologiska mångfalden. Vi har bland annat föreslagit att den naturliga kolsänkan i Sverige bör fördubblas och att ekonomiska incitament för skogsägare bör införas i syfte att stärka kolinlagringen. Kalhyggesfritt skogsbruk måste öka, och 30 procent av skogsmarken bör ges långsiktigt skydd.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

 

Avser ministern att verka för åtgärder som främjar skogens förmåga att binda kol och stärker våra möjligheter att uppnå ett hållbart skogsbruk för klimat och biologisk mångfald?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:680 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)


Svar på fråga 2021/22:680 av Elin Segerlind (V)
Åtgärder för att stärka skogens klimatnytta

Elin Segerlind har frågat mig om jag avser att verka för åtgärder som främjar skogens förmåga att binda kol och stärker våra möjligheter att uppnå ett hållbart skogsbruk för klimat och biologisk mångfald.

När det gäller skogen ligger de två jämställda målen, ett miljömål och ett produktionsmål, fast.

Skogen bidrar till att minska de globala klimatförändringarna. Det sker dels genom att skogsprodukter, restprodukter och avfall från skogsbruk och skogsindustri kan användas som förnybara material och bioenergi som kan ersätta fossila alternativ vars utsläpp är svåra att minska med andra metoder, dels genom att minska utsläpp av växthusgaser och öka upptag av koldioxid i skog, mark och träprodukter.

Bioekonomin behöver baseras på ett effektivt nyttjande av resurserna, där den skogliga resursen kan nyttjas fullt ut inom de hållbarhetsramar som sätts av andra miljö- och samhällsmål, samtidigt som den långsiktiga kolsänkan i skogen över tid bibehålls eller förbättras.

Upptaget av växthusgaser i skog och mark regleras inom EU genom det så kallade LULUCF-systemet. Storleken på nettoupptaget inom hela LULUCF-sektorn påverkas framför allt av den årliga tillväxten i skogen, avverkningsvolymen samt av olika typer av störningar, som exempelvis bränder, stormar och insektsangrepp. Sedan länge uppvisar den svenska skogen ett stort nettoupptag, vilket beror på att tillväxten i skogen är större än avgången.

Skogsstyrelsen tillförs 1,5 miljoner kronor per år under 2021 och 2022 för att utveckla metoder för ökad kolsänka. Vidare får myndigheten ytterligare 30 miljoner kronor för insatser för att övervaka, förebygga och bekämpa skogsskador. Att motverka skogsskador kan bidra till minskad klimatpåverkan genom att skogens tillväxt främjas och att utsläpp genom naturlig avgång minskas. För närvarande pågår utvecklingen av en grön infrastruktur som förväntas leda till utvecklade ekologiska samband i landskapet, underlätta klimatanpassning samt stärka förutsättningarna för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Våtmarker som dikats ur står i dag för en betydande del av Sveriges utsläpp. Regeringen bedömer att det behövs en satsning på särskilda naturbaserade lösningar för att återväta torvmarker, restaurera och anlägga våtmarker för att minska utsläppen av växthusgaser, balansera vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet och bidra till biologisk mångfald samt minska övergödningen. Regeringen satsar totalt 350 miljoner kronor 2021 och finansieringen beräknas bli 325 miljoner kronor 2022 samt 100 miljoner kronor 2023 för detta ändamål. Satsningen bedöms kunna bidra till en utsläppsminskning på totalt 1,5–3,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter över en tjugoårsperiod.

Regeringen har dessutom lämnat ett flertal förslag i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund som syftar till att stärka äganderätten och en ökad hållbar skoglig tillväxt.

Sverige har också ett ansvar internationellt och gentemot kommande generationer om att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden i den svenska skogen.

Det är av stor vikt att en hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen kan öka, inom ramen för att de nationella miljömålen nås. Regeringen avser samtidigt att ha en fortsatt hög ambition med naturvård, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Stockholm den 29 december 2021

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.