Åtgärder för att stoppa hundsmugglingen

Skriftlig fråga 2022/23:432 av Sofia Skönnbrink (S)

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Runt om i världen föds hundar upp systematiskt, många gånger under svåra förhållanden med stort lidande som följd, för att sedan smugglas vidare till bland annat Sverige. För trånga utrymmen, undermålig ventilation och brist på mat och vatten är några exempel som ibland får så allvarliga följder att man tvingas avliva hundarna. I de så kallade valpfabrikerna paras tikarna oavbrutet till dess att de inte längre är produktiva, och valparna tas ifrån dem alldeles för tidigt.

Under föregående år stoppade Tullverket rekordmånga hundar från att komma in i Sverige, hela 552 stycken. En viss del av ökningen kan förklaras av kriget i Ukraina och de flyktingar som kommit till Sverige tillsammans med sina hundar. Men den största ökningen av antalet smuggelhundar skedde under pandemiåren 2020–2021, när fler valde att skaffa hund på grund av den ökade mängden hemarbete. Den stora efterfrågan på valpar kunde inte mötas av den inhemska uppfödningen, och hundsmugglingen blev en lukrativ verksamhet.

Varje år omsätter hundsmugglingen miljonbelopp, och på grund av sin stora lönsamhet är det inte ovanligt att den organiseras av kriminella nätverk.

De hundar som smugglas är sällan vaccinerade och avmaskade och riskerar därmed att ta med sig sjukdomar in i landet som i dag inte förekommer här. Rabies är ett exempel på en dödlig sjukdom som inte längre finns i Sverige men som riskerar att komma tillbaka om inte rätt kontroller görs.

Baserat på ovanstående vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:

Vilka åtgärder ämnar ministern vidta för att få stopp på den omfattande hundsmuggling som nu pågår?