Åtgärder för en mer jämställd vård

Skriftlig fråga 2007/08:14 av Kierkemann, Marianne (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-09-25
Anmäld
2007-09-25
Besvarad
2007-10-03
Svar anmält
2007-10-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 september

Fråga

2007/08:14 Åtgärder för en mer jämställd vård

av Marianne Kierkemann (m)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Målet för svensk hälso- och sjukvård är en god hälsa och en vård på lika villkor, 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Dessvärre måste vi konstatera att det finns stora brister hos vårdgivarna när det gäller måluppfyllelsen av lagen eftersom det nu återigen konstaterats att kvinnor och män inte har lika tillgång till sjukvård.

Sveriges Kommuner och Landsting visar i en nyligen publicerad kunskapsöversikt att det råder kraftig ojämställdhet i vården i Sverige. Kvinnor har mindre chans att än män att få nyare, bättre och dyrare läkemedel. Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister och problem i vården än män. Uppseendeväckande är också den omedvetenhet om problemet som sjukvårdspersonalen redovisar i kunskapsöversikten. Det rör sig om dåligt underbyggda påståenden om hur kvinnor och män reagerar på mediciner, eller på vilket sätt man som kvinna eller man uppvisar symtom på en sjukdom eller ett handikapp. Detta är mycket allvarligt och helt oacceptabelt.

Mot denna bakgrund vill jag fråga vad socialministern avser att vidta för åtgärder för att ställa krav på Sveriges vårdgivare så att hälso- och sjukvårdslagen uppfylls och kvinnor och män får vård på lika villkor.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:14 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 3 oktober

Svar på fråga

2007/08:14 Åtgärder för en mer jämställd vård

Socialminister Göran Hägglund

Marianne Kierkemann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att ställa krav på Sveriges vårdgivare så att hälso- och sjukvårdslagen uppfylls och kvinnor och män får vård på lika villkor.

Liksom Marianne Kierkemann är jag mycket bekymrad över de uppgifter som presenteras i rapporten (O)jämställdhet i hälsa och vård som Sveriges Kommuner och Landsting publicerade för en tid sedan. Det som är mest oroande är att flertalet av de problem som redovisas i rapporten har varit kända under många år, och att de trots det fortfarande utgör ett hot mot kvinnors och mäns lagstadgade rätt till vård på lika villkor utifrån individuella behov.

Många av de problem som identifierats när det gäller skillnader i bemötande och behandling mellan kvinnor och män kan förklaras med bristande medvetenhet och kunskap. Stärkta utbildningsinsatser för såväl vårdpersonal som beslutsfattare på alla nivåer i vården är därför mycket angeläget. Detta är ett ansvar som främst vilar på vårdens huvudmän.

För att förbättra kunskapsbasen på detta område har regeringen beslutat att bevilja Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) totalt 90 miljoner kronor under åren 2008–2010 för forskning om kvinnors hälsa. Samtidigt har regeringen tillfört medel för att Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) ska utarbeta nya rutiner för spridning av ny forskning inom vården i syfte att snabbt fasa ut metoder som inte bygger på senaste evidens.

Regeringens satsningar på ökad tillgänglighet, förbättrad informationsförsörjning och stärkt patientinflytande har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Målsättningen är att ge patienten lättanvända och kraftfulla verktyg för att utifrån individuella förutsättningar kunna vara en aktiv påtryckare i vårdens förbättringsarbete. Detta sker genom att information om öppna kvalitetsjämförelser, väntetider och forskningsresultat kommer att göras tillgängliga via flera olika kanaler.

Samtidigt pågår arbete med att utveckla uppföljningen av vårdens prestationer ur ett jämställdhetsperspektiv. Till exempel bedriver Socialstyrelsen tillsammans med landstingen ett utvecklingsarbete för att de patienter som behandlas inom vårdgarantin ska kunna följas upp ur ett ålders- och jämställdhetsperspektiv.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 föreslagit ett nytt mål för politikområdet hälso- och sjukvård. I anslutning till det nya målet tydliggörs att en tillgänglig och behovsanpassad vård förutsätter ett ökat fokus på kvinnors och mäns skilda behov och villkor. Genom det nya målet förbättrar regeringen möjligheterna för tillsynsmyndigheterna att löpande följa upp och analysera exempelvis bemötande- och tillgänglighetsfrågor. Därigenom ökar också trycket på sjukvårdshuvudmännen att ytterligare höja ambitionsnivån för att säkerställa att en likvärdig vård kan erbjudas alla utifrån individuella förutsättningar och behov.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.