Åtgärder för ökad lönsamhet inom jordbruket
Skriftlig fråga 2020/21:2769 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-05
- Överlämnad
- 2021-05-06
- Anmäld
- 2021-05-07
- Svarsdatum
- 2021-05-12
- Sista svarsdatum
- 2021-05-12
- Besvarad
- 2021-05-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Jordbruksverkets senaste strukturundersökning visar att under de senaste fyra åren har antalet jordbruksföretag minskat med 4 100 stycken. Det var företag som har mellan 2 och 100 hektar åkermark som minskade till antalet, medan företag med mindre än 2 eller mer än 100 hektar ökade i antal. Under 2020 fanns 60 procent av åkerarealen hos företag med mer än 100 hektar åkermark. Under 2020 fanns det totalt 58 800 jordbruksföretag i Sverige.
Den beskrivna utvecklingen kan sannolikt till stor del bero på för dåliga vinstmarginaler inom jordbruket och på att det krävs strukturrationaliseringar i form av stordrift för att få en acceptabel lönsamhet i jordbruket. Nyckeln torde därför vara åtgärder för att öka vinstmarginalerna och lönsamheten inom jordbruket generellt, inte minst om vi vill säkerställa en mångfald av storlekar och odlingsformer inom svenskt jordbruk, med därtill förstärkt försörjningstrygghet för hela landet.
Med anledning av den ovan beskrivna trenden frågar jag statsrådet Jennie Nilsson:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att öka den generella lönsamheten inom jordbruket på kort och lång sikt?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2769 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2020/21:2769 av Staffan Eklöf (SD) Åtgärder för ökad lönsamhet inom jordbruket
Staffan Eklöf har frågat mig vad jag och regeringen avser att göra för att öka den generella lönsamheten inom jordbruket på kort och lång sikt.
Regeringen delar bedömningen att jordbrukets lönsamhet är en viktig fråga och grundläggande för vårt arbete med livsmedelsstrategin som antogs av riksdagen 2017. Livsmedelsstrategin innebär att en tydlig linje är förankrad för livsmedelspolitiken fram till 2030, vilket handlar om att verka för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där den totala produktionen ökar.
Att stärka och öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelskedjan för att bidra till en ökad svensk livsmedelsproduktion är även en viktig punkt i Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. En del i detta arbete är att regeringen har fattat beslut om ytterligare två handlingsplaner för livsmedelsstrategin. Handlingsplan del 2 innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025, dessutom gjordes ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Handlingsplan del 3 innefattar satsningar motsvarande 74 miljoner kronor årligen t.o.m. 2023. För åren 2024–2025 tillförs 16 miljoner kronor årligen och 11 miljoner kronor per år från och med 2026 inom ramen för förenklingspaketet som ingår i handlingsplan del 3. Handlingsplanerna omfattar bland annat satsningar på forskning och innovation, regelförenkling och kompetensförsörjning.
Regeringen har beslutet om programändring 7 för landsbygdsprogrammet. Den innebär bland annat en förstärkning av åtgärderna investeringsstöd, startstöd och innovationsstöd, vilka är viktiga åtgärder för modernisering, effektivisering och en mer lönsam jordbrukssektor. Regeringen och samarbetspartierna föreslår även en förstärkning av landsbygdsprogrammet med 417 miljoner kronor 2021–2022 i vårändringsbudgeten. Hur förstärkningen ska fördelas på olika åtgärder kommer att preciseras i en programändring som lämnas till EU-kommissionen innan sommaren. Inriktningen är att förstärkningen ska gå till insatser som stärker landsbygden och återhämtningen efter covid-19, och därigenom stärker den svenska konkurrenskraften.
Från och med 2023 kommer en ny period för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) att genomföras i Sverige. Regeringen arbetar nu för att ta fram en strategisk plan för den kommande perioden. Livsmedelsstrategins mål kommer att vara viktiga vid valet av åtgärder och fördelning av budgetresurserna i kommande GJP-period.
Regeringen har nyligen tagit fram ett förslag om ny lagstiftning som förbjuder otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, vilket förväntas stärka jordbrukets position och förhandlingsstyrka.
Sammantaget ser jag att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja och det är genom långsiktigt och kontinuerligt arbete mot livsmedelsstrategins mål om en ökad produktion som vi kan få det att hända.
Stockholm den 12 maj 2021
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.