Åtgärder mot bluffakturor
Skriftlig fråga 2012/13:431 av Brodén, Anita (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-04-05
- Anmäld
- 2013-04-08
- Besvarad
- 2013-04-10
- Svar anmält
- 2013-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 april
Fråga
2012/13:431 Åtgärder mot bluffakturor
av Anita Brodén (FP)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
På senare tid har vi blivit uppmärksammade på det växande problemet med bluffakturor. I enlighet med kreditupplysningslagen är det tillåtet att lämna upplysningar om näringsidkares betalningsförsummelser redan när en ansökan om betalningsföreläggande eller en stämningsansökan inges till Kronofogdemyndigheten respektive domstolen. En näringsidkare kan – liksom den som inte är näringsidkare – trots fullgoda skäl för att inte betala en påstådd skuld ändå känna sig tvingad att betala dessa bluffakturor av rädsla för att annars registreras hos Kronofogdemyndigheten; en registrering som skulle inverka menligt på företaget.
Kreditupplysningar är ett viktigt instrument i en marknadsekonomi, som till stora delar bygger på att krediter lämnas. Dock finns det inte tillräckliga och bärande skäl för att utsträcka kreditupplysningarna till att omfatta sådana skulder som inte blivit fastslagna av domstol eller Kronofogdemyndigheten vare sig för fysiska personer utan näringsverksamhet eller fysiska eller juridiska personer som bedriver näringsverksamhet. I grunden anser jag att frågan också handlar om att det är ovärdigt ett rättssamhälle att medverka till att sprida ut uppgifter om obetalda skulder fram till dess att betalningsskyldigheten blivit fastställd av domstol eller Kronofogdemyndigheten. Tillsammans med ledamotskolleger i Folkpartiet har vi tidigare genom bland annat motioner framfört att vi vill se en lagändring för att skydda näringsidkare mot att bli utsatta på detta vis.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:
Vad är justitieministern beredd att vidta för ytterligare åtgärder för att komma till rätta med de fortsatta problemen med bluffakturor, och är justitieministern också beredd att ändra reglerna i kreditupplysningslagen om näringsidkare?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:431 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2012/13:431 Åtgärder mot bluffakturor
Justitieminister Beatrice Ask
Anita Brodén har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att komma till rätta med problemen med bluffakturor. Hon har också frågat om jag är beredd att ändra reglerna i kreditupplysningslagen om näringsidkare.
Jag ser allvarligt på problemen med bluffakturor. Ofta handlar det om kriminell verksamhet med kopplingar till annan organiserad brottslighet. En av de viktigaste åtgärderna mot fakturabedrägerier är att verka för att fler drabbade vågar ta strid mot blufföretagen. Samtidigt måste lagföringen öka. Det är positivt att flera myndigheter nu tillsammans med företagarorganisationer arbetar aktivt med frågan. Men mer måste göras, särskilt när det gäller rättsväsendets arbete med att lagföra dem som ägnar sig åt fakturabedrägerier. Jag förväntar mig att berörda myndigheter vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra resultaten.
Från regeringens håll har en utredning tillsatts om ett stärkt straffrättsligt skydd för egendom, där fakturabedrägerier ingår. Regeringen har även genomfört informationsinsatser riktade till företagare och samverkar löpande med berörda myndigheter och näringslivet kring dessa frågor.
Anita Brodén pekar särskilt på förslaget att enbart en ansökan om betalningsföreläggande aldrig ska få synas i kreditupplysningar. Bakgrunden är att bluffbolagen ofta använder hot om betalningsföreläggande för att förmå de drabbade att betala.
Förslaget skulle visserligen göra det tydligare att ett bestridande av en grundlös faktura inte innebär risk för försämrade kreditbetyg. Samtidigt måste det vägas mot de nackdelar ett sådant förslag skulle föra med sig för näringslivet i stort. Sådana nackdelar skulle till exempel kunna vara att betalningsproblem skulle kunna döljas under lång tid, vilket i sin tur skulle kunna orsaka kreditförluster för seriösa företagare.
I sammanhanget är det viktigt att påpeka att den som drabbas av en grundlös faktura redan i dag har rätten på sin sida. Det är till exempel möjligt att begära rättelse i Kronofogdemyndighetens register och att på så sätt få bort uppgifter om obefogade ansökningar om betalningsföreläggande från kreditupplysningar. Det finns också en överenskommelse mellan kreditupplysningsföretagen om att uppgifter som härstammar från kända blufföretag inte ska framgå av kreditupplysningar. Enligt statistik från Kronofogdemyndigheten hör det dessutom till ovanligheterna att blufföretagen ansöker om betalningsföreläggande. De företagare som drabbas av bluffakturor behöver därför i regel inte oroa sig för försämrat kreditbetyg, men det krävs kunskap om hur den som är företagare bör göra för att ta till vara sina rättigheter.
När det gäller ytterligare tänkbara åtgärder mot fakturabedrägerier pågår det ett arbete i Justitiedepartementet. Det är dock viktigt att sådana åtgärder inte samtidigt försvårar för seriöst företagande. Jag är alltså beredd att från den utgångspunkten överväga behovet av ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.