Åtgärder mot hatbrott och extremistiskt våld
Skriftlig fråga 2013/14:478 av Ferm, Maria (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-03-10
- Anmäld
- 2014-03-11
- Besvarad
- 2014-03-18
- Svar anmält
- 2014-03-18
- Besvarad
- 2014-03-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 mars
Fråga
2013/14:478 Åtgärder mot hatbrott och extremistiskt våld
av Maria Ferm (MP)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Aktiviteten från högerextrema grupper har ökat oroväckande det senaste året. Just nu sitter tre män anhållna misstänkta för mordförsök efter en misshandel i centrala Malmö. I natt utsattes skolan Vasa Real i Stockholm av en attack där hakkors sprejades på dörrar och fasaden. Hatattacker mot moskéer och flyktingmottagningar sker upprepat. I slutet av 2013 knivskars flera personer vid en antirasistisk demonstration i Kärrtorp.
Polisen har tidigare uttalat att de ska prioritera arbetet mot hatbrott. Att detta sker måste nu säkerställas.
Att människor attackeras på grund av sina åsikter är helt oacceptabelt. Vi måste alla säga ifrån mot nazistiskt våld. Det är viktigt att polisen prioriterar hatbrott och extremistiskt våld, inte minst under detta valår då polariseringen i samhället riskerar att öka.
Mot bakgrund av den ökande aktiviteten från högerextrema grupper vill jag fråga justitieministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att rättsväsendets arbete mot hatbrott får effekt i närtid?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:478 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
den 18 mars
Svar på fråga
2013/14:478 Åtgärder mot hatbrott och extremistiskt våld
Justitieminister Beatrice Ask
Maria Ferm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att ta för att säkerställa att rättsväsendets arbete mot hatbrott får effekt i närtid.
Extremistiskt våld och hatbrott, oavsett vilka ideologiska motiv som ligger bakom, är allvarliga angrepp på vårt samhälles grundläggande demokratiska värden och ett uttryck för bristande respekt för alla människors lika värde. Våld, hot eller trakasserier som riktas mot personer på grund av deras ursprung, religion, sexuella läggning eller politiska åsikter kan aldrig accepteras.
Rätten att demonstrera och ge uttryck för sina politiska åsikter under trygga former är en förutsättning för fri åsiktsbildning. Polisen har väl utvecklade metoder för underrättelsearbete och ordningshållning i samband med demonstrationer och hör till de ledande inom Europa när det gäller att hantera större sammankomster. I Säkerhetpolisens uppdrag ligger ett särskilt ansvar för att skydda det demokratiska statsskicket mot olaglig verksamhet.
Under ett valår kommer olika åsikter fram tydligare och står under en allt intensivare mediabevakning. Det står klart att aktiviteten inom extremistmiljöerna kommer att öka under valen. Jag har informerat mig om vilka förberedelser som polisen har gjort inför valåret och följer det arbete som görs av myndigheterna.
I arbetet för att säkerställa respekten för alla människors lika värde och allas rätt att åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter utan rädsla för hot och våld har rättsväsendet en särskilt viktig uppgift. I grundutbildningen för poliser studeras de mänskliga rättigheterna och hot mot dem samma i form av rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering särskilt. De som svarar på polisens nationella telefonnummer 114 14 får kontinuerlig utbildning om hatbrott för att bli bättre på att upptäcka hatmotiv så tidigt som möjligt. Flera polismyndigheter har också särskilda hatbrottsutredare.
Rättsväsendets arbete för att bekämpa hatbrott är viktigt och det måste utvecklas löpande. Den 13 mars gav därför regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att utveckla polisens arbete mot hatbrott. Uppdraget syftar till att stärka kunskapen inom polisen om hatbrott och utveckla förmågan att upptäcka och utreda dessa brott, bland annat genom att ta tillvara och sprida exempel på framgångsrikt polisarbete mot hatbrott.
Uppdraget till Rikspolisstyrelsen är ett viktigt led i arbetet med att bekämpa diskriminering, rasism, homofobi och liknande former av intolerans i samhället.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.