Åtgärder mot internationella stöldligor
Skriftlig fråga 2018/19:534 av Pål Jonson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-12
- Överlämnad
- 2019-04-15
- Anmäld
- 2019-04-23
- Svarsdatum
- 2019-04-24
- Sista svarsdatum
- 2019-04-24
- Besvarad
- 2019-04-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Utländska stöldligor står för över hälften av alla inbrott och huvuddelen av stölder när det kommer till traktorer, entreprenadmaskiner och båtmotorer. Ligorna är extremt brottsaktiva. Efter att de slagit till smugglas stöldgodset snabbt ut ur landet.
I mitt eget hemlän Värmland finns det ett antal utländska stöldligor som är speciellt brottsaktiva utmed riksgränsen mot Norge. Ligorna använder gränsen för multikriminalitet såsom smuggling och häleriverksamhet. Under förra mandatperioden ökade problemen med utländska stöldligor snabbt. Låga straff och få gränskontroller gör Sverige till ett perfekt mål för deras verksamhet.
I februari 2018 sjösatte regeringen vad man kallade för en handlingsplan mot internationella stöldligor. Från riksdagens sida har vi dock inte sett några konsekvenser av detta. Problemet fortsätter att öka. Lyckas vi inte bekämpa de utländska stöldligorna och trygga människors hem och egendom försvagar det tilltron till rättssamhället i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Har ministern och regeringen någon plan för hur de utländska stöldligorna ska stoppas, och är regeringen beredd att skärpa straffen och stärka gränsskyddet för att göra Sverige till ett mindre attraktivt mål?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:534 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/01502
/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:534 av Pål Jonson (M)
Åtgärder mot internationella stöldligor
Pål Jonson har frågat om regeringen och jag har någon plan för hur de utländska stöldligorna ska stoppas och om regeringen är beredd att skärpa straffen och stärka gränsskyddet för att göra Sverige till ett mindre attraktivt mål.
Sverige behöver bli ett mindre attraktivt land för utländska brottsnätverk som kommer till landet för att begå tillgreppsbrott. Mot den bakgrunden presenterade regeringen i början av februari 2018 ett åtgärdspaket på området. Arbetet med dessa åtgärder pågår. Exempelvis redovisades i januari i år en utredning med förslag på vissa straffrättsliga åtgärder som tar sikte på bl.a. organiserad tillgreppsbrottslighet. Förslagen har skickats på remiss och vi ser nu fram emot remissinstansernas synpunkter.
Regeringen har vidare gett Polismyndigheten i uppdrag att öka förmågan att bekämpa organiserad tillgreppsbrottslighet som begås av utländska brottsnätverk. Inom ramen för uppdraget ska också Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen analysera om myndigheterna genom en närmare samverkan dem emellan kan försvåra för utländska stöldligor att begå brott i Sverige. En delredovisning lämnades till regeringen i januari 2019. Av den framgår att myndigheterna ser över möjliga förbättringsåtgärder inom flera olika områden, såväl operativt som förebyggande. För Polismyndighetens del handlar det bl.a. om arbete kopplat till den gränspolisiära verksamheten samt brottsutredningsverksamheten.
Det kan också nämnas att regeringen för bilaterala dialoger med ett flertal berörda ursprungsländer om att medborgare från dessa länder som dömts för brott i Sverige ska avtjäna sina straff i hemlandet och inte här. Sådana åtgärder sänder viktiga signaler och förväntas på sikt göra det mindre attraktivt att komma till Sverige och begå brott. Sverige deltar också aktivt inom det operativa samarbete som pågår inom EU för att bekämpa den organiserade tillgreppsbrottsligheten.
När det gäller gränskontroller är bestämmelserna för det reglerade inom EU-lagstiftningen. Det finns tydliga kriterier för när gränskontroll får utföras. Som en följd av vårt medlemskap i Schengensamarbetet har vi i normala fall inte gränskontroll mot våra grannländer som ingår i Schengenområdet. Att vi för närvarande har en återinförd inre gränskontroll mot bland annat Danmark beror på att det föreligger ett allvarligt hot mot allmän ordning och inre säkerhet, vilket är det EU-rättsliga kravet för att en medlemsstat ska få återinföra gränskontroll inom Schengenområdet.
Stockholm den 24 april 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.