Avfolkningen

Skriftlig fråga 2008/09:700 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-03-06
Anmäld
2009-03-09
Besvarad
2009-03-11
Svar anmält
2009-03-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 mars

Fråga

2008/09:700 Avfolkningen

av Britta Rådström (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Befolkningsstatistiken från Statistiska centralbyrån, SCB, för 2008 talar sitt tydliga språk. Med en stabil tillväxttakt nådde Göteborgs kommun i november 2008 halvmiljonsgränsen och den 31 december hade kommunen 500 197 invånare. Även Stockholm har sprängt en gräns, detta då kommunen ökade sin folkmängd med nära 15 000 personer vilket ledde till en folkmängd på över 800 000. Andra kommuner söderöver som sprängde gränser var Halmstad som passerade en milstolpe i och med att invånarantalet passerade 90 000 invånare. Botkyrka och Växjö hade vid årsskiftet mer än 80 000 invånare. Som kontrast nämner SCB att Hofors i Gävleborgs län kom under 10 000-gränsen. Under föregående år ökade 155 kommuner sin folkmängd medan 133 kommuner minskade sin folkmängd. Hjo och Vilhelmina hade en oförändrad folkmängd. Trenden att små kommuner minskar medan större kommuner ökar sitt invånarantal håller i sig. Som ljusprickar i avfolkningsmörkret nämner SCB exempel som att Malå har under 16 år haft en folkminskning, en trend som de bröt under 2008 med en folkökning på 31 personer. Vilhelmina, som under det gångna året hade en oförändrad folkmängd, har tidigare haft 13 år av folkminskning. Arjeplog bröt en tolvårig period av minskande befolkning genom en ökning på 57 personer.

Tillväxtkommunerna är givetvis att gratulera men något måste göras mot avfolkningen. Statliga regionalpolitiska initiativ bör tas, glesbygdskommuner stödjas och utglesning av statlig förvaltning i glesbygd motas.

Genom vilka initiativ avser näringsministern att bryta avfolkningen?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:700 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 11 mars

Svar på fråga

2008/09:700 Avfolkningen

Näringsminister Maud Olofsson

Med anledning av Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik för kommuner 2008 har Britta Rådström frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att bryta avfolkningen i glesbygdskommuner.

Jag är väl medveten om de avfolkningsproblem som tydliggörs av befolkningsstatistiken. Norrlands inland, men också många andra regioner utanför storstäder och universitetsregioner, har under lång tid, som ett resultat av en mångårig socialdemokratisk centraliseringspolitik, präglats av utflyttning och sjunkande befolkningstal. Stor utflyttning av framför allt yngre personer har orsakat en skev åldersstruktur, vilket ytterligare spär på befolkningsminskningen genom låga födelsetal. Att ungdomar söker sig till studieorter och större städer är naturligt, men möjligheterna till återflyttning, etablering och arbete även i glesare delar av landet kan förbättras, något som jag och regeringen aktivt arbetar på att genomföra.

Ett viktigt inslag i detta förändringsarbete är att förbättra villkoren för entreprenörskap och småföretagande på landsbygden, vilket har missgynnats av tidigare förd politik på området. Inom kort lägger regeringen därför fram En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder, vilken redogör för ett stort antal åtgärder som bidrar till att öka förutsättningarna för kvinnor och män, unga såväl som äldre, att driva företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom att stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer. Förutom generella åtgärder för alla landsbygder innehåller strategin även insatser särskilt riktade till vissa geografiska områden eller vissa näringar.

Att fortsätta att förbättra samordningen av nationella insatser och frågor som har betydelse för tillväxt och utveckling i Sveriges landsbygder är prioriterat. På så sätt kan en ökad effektivitet och ett bättre resursutnyttjande uppnås.

Ett exempel på en specifik åtgärd som kan få stor betydelse för glesare och mer perifert belägna kommuners möjligheter att erbjuda attraktiva boendemiljöer är regeringens förslag till nya strandskyddsregler. Reglerna gör det lättare att få bygga vid stränder i landsbygdsområden med god tillgång till stränder för att främja landsbygdsutveckling.

Regeringen arbetar också aktivt för att stärka tillgången till kommersiell service för medborgare och företag. En av insatserna som det beslutats om den senaste tiden är ett tillskott på ytterligare 30 miljoner kronor för stödet till kommersiell service, en nära nog fördubbling av stödet jämfört med tidigare år.

Regeringens ambition och utgångspunkt i den regionala tillväxtpolitiken är att varje region ska ges ansvar och inflytande, som innebär möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar. I detta ligger möjligheterna att göra egna regionala prioriteringar.

I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013, lyfter regeringen bland annat fram innovativa miljöer och entreprenörskap som prioriterade områden. Den nationella strategins och de regionala strukturfondsprogrammens fokus på entreprenörskap innebär att företag i större utsträckning än i dag kan använda sig av strukturfondsprogrammens möjligheter. I tillägg till detta kommer låne- och stödmöjligheter för främst småföretag att finnas. Här ingår även särskilda projektsatsningar i glest befolkade och eftersatta gränsregioner i syfte att stimulera det regionala näringslivet och arbetsmarknaden.

För mig och regeringen är det viktigt att skapa förutsättningar och möjligheter för kvinnor, män och företag att ta till vara och utveckla sina egna samt sin lokala och regionala miljös unika förutsättningar. Detta gäller oavsett var i Sverige man driver företag. Gles- och landsbygden med sina viktiga basnäringar, men också med en växande kreativ turistnäring, och ett i övrigt differentierat näringsliv med många små och medelstora företag, kräver unika insatser, men delar även många av de utmaningar som andra landsdelar står inför.

Med en ny klimat- och energipolitik skapas nya och bättre möjligheter för landsbygden att producera förnybar energi. Det kan exempelvis handla om bioenergi från jord- och skogsbruk samt vindkraft.

Svaret på Britta Rådströms fråga är följaktligen att regeringen och jag på ett flertal sätt stöder och utvecklar alla Sveriges regioner, inte minst landsbygden och de glesare delarna av landet. Detta har för mig högsta prioritet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.