Avrättningen av Navid Afkari

Skriftlig fråga 2020/21:50 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-09-15
Överlämnad
2020-09-16
Anmäld
2020-09-17
Svarsdatum
2020-09-23
Sista svarsdatum
2020-09-23
Besvarad
2020-09-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Lördagsmorgonen den 12 september avrättades den kände iranske brottaren Navid Afkari. Afkari anklagades av iranska regimen för mord av en säkerhetsvakt två år tidigare. Att erkännandet skedde efter vad som anses ha varit omfattande tortyr och att det påstådda mordet skedde mitt under fredliga demonstrationer tycks enbart vara detaljer i sammanhanget. För den som läser mellan raderna avrättades han enbart för att han som kändis hade deltagit i de omfattande regimkritiska demonstrationer som ägt rum runt om i landet. Det var med andra ord en varning från islamistregimen till alla de modiga iranier som gör sin röst hörd för att de önskar demokrati och ett slut på det statssanktionerade förtrycket.

Den svenska regeringen har märkt ut sig med sina goda relationer till diktaturen i Iran, där man haft såväl täta diplomatiska relationer som handelsrelationer. Mot bakgrund av detta är det inte förvånande att man från Utrikesdepartementets sida inte har uttalat sig tuffare mot det iranska islamistväldet, men likväl ovärdigt ett land som säger sig stå upp för fundamentala värden. Utrikesministern har i ett uttalande fördömt användningen av dödsstraff, vilket naturligtvis är ett bra uttalande, men där finns inte ett ord om den rättsvidriga skenrättegång Afkari tvingades igenom. Inte heller ett ord om tortyren, övergreppen och mördandet som tillhör vardagen för regimkritiker och oliktänkande i Iran.

När den iranska diktaturen använder sig av Afkaris tragiska bortgång i sin propaganda bör Sverige svara med att lyfta fram regimens återkommande brott. Så är tyvärr inte fallet, varför vi inte ska bli förvånade över den generella bilden av att Sverige visar underkastelse för terrorstatens ageranden, vilket inte minst varit tydligt när kvinnliga svenska företrädare mött iranska representanter i och utanför Sverige.

Utrikesminister Ann Linde önskas därför svara på följande fråga:

 

Kommer ministern att vidta några åtgärder mot bakgrund av det vi sett i Iran, exempelvis ytterligare sanktioner eller att på annat sätt pressa den iranska regimen till att respektera sitt folks rätt till olika friheter?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:50 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2020/21:44 av Björn Söder (SD) Avrättningen av Navid Afkari och fråga 2020/21:50 av Markus Wiechel (SD) Avrättningen av Navid Afkari

Björn Söder har frågat mig om jag fördömer avrättningen av Navid Afkari, och hur jag i sådana fall framför detta till den iranska regeringen. Vidare har Markus Wiechel frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder mot bakgrund av det vi sett i Iran, exempelvis ytterligare sanktioner eller att på annat sätt pressa den iranska regimen till att respektera sitt folks rätt till olika friheter.

Jag uttryckte på sociala medier den 14 september min bestörtning över avrättningen av Navid Afkari och fördömde dådet med hänvisning till Sveriges och övriga EU:s motstånd mot dödstraffet. EU fördömde dessutom samlat avrättningen i ett uttalande den 14 september. Sveriges hållning vad gäller dödsstraffet är väl känd. Det är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi fördömer dödsstraffets tillämpning i alla dess former och under alla omständigheter. Den 9 september uttalade sig Sveriges MR-ambassadör Annika Ben David på sociala medier och krävde att Navid Afkaris dödsdom inte skulle verkställas.

Jag delar frågeställarnas oro över den fortsatt svåra situationen för mänskliga rättigheter i Iran, bland annat avseende den omfattande tillämpningen av dödsstraff i landet. Rättsstatens principer respekteras heller inte i Iran. Det finns inskränkningar vad gäller transparens i rättsmål, beträffande rätten till försvar, och möjlighet att överklaga. Tortyr och framtvingade erkännanden förekommer. Dessa är alla aspekter som tas upp i UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Iran, vars senaste upplaga presenterades i december 2019.

I våra bilaterala kontakter framför vi konsekvent vår oro över Irans bristande respekt för mänskliga rättigheter, inklusive vår ståndpunkt om tillämpning av dödsstraffet. Senast under FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars höll Sverige ett nationellt anförande om Iran och uttryckte oro över bland annat dödsstraffet och respekten för förenings- och församlingsfriheten. Inom EU bidrar Sverige till gemensamma uttalanden och deltar i att uppvakta de iranska myndigheterna om mänskliga rättigheter, ofta till stöd för enskilda dödsdömda fångar.

Avseende sanktioner mot Iran tillämpas sedan 2011 EU:s restriktiva åtgärder avseende allvarliga kränkningar mot mänskliga rättigheter i Iran. Denna sanktionsregim omfattar bland annat reserestriktioner och frysning av tillgångar för ett antal individer som varit inblandade i dessa kränkningar, samt exportförbud mot teknisk utrustning till Iran som skulle kunna användas för att kontrollera och förtrycka landets medborgare.

Stockholm den 23 september 2020

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.