Avsaknad av svensk statistik om antisemitism
Skriftlig fråga 2021/22:615 av Staffan Eklöf (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-14
- Överlämnad
- 2021-12-15
- Anmäld
- 2021-12-16
- Svarsdatum
- 2021-12-29
- Sista svarsdatum
- 2021-12-29
- Besvarad
- 2021-12-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Johan Danielsson (S)
EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) rapporterar om fall och incidenter av antisemitism. Rapporteringen grundar sig delvis på data från medlemsstaterna.
FRA pekar på problemet att statistik saknas från Sverige för 2019 och 2020. Även Ungern och Portugal saknar statistik. FRA anser att när statistik saknas begränsar det förmågan hos beslutsfattare och andra berörda aktörer att vidta åtgärder och genomföra handlingsplaner.
Jag delar den uppfattningen. En kartläggning av omfattning och karaktär av antisemitiska handlingar är viktig för att förstå och motarbeta företeelsen.
Mot bakgrund av det vill jag fråga statsrådet Johan Danielsson följande:
Varför saknas statistiken, och vad avser stastrådet att göra för att statistik ska insamlas och presenteras i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:615 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:615 av Staffan Eklöf (SD)
Avsaknad av svensk statistik om antisemitism
Staffan Eklöf har frågat bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson varför det saknas statistik över antisemitism och vad statsrådet avser att göra för att statistik ska insamlas och presenteras i framtiden. I sin fråga refererar Staffan Eklöf till en rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA). Frågan har överlämnats till mig.
Brottsförebyggande rådet (Brå) har i uppdrag att ta fram kunskap om hatbrott. Brå publicerar vartannat år hatbrottsstatistik och däremellan publicerar Brå fördjupade studier på området. Hatbrottsstatistiken utgörs av polisanmälda brott där Brå har identifierat ett hatbrottsmotiv samt uppgifter om hur dessa brott har hanterats av rättsväsendet. Antisemitiska hatbrott är en av de kategorier som finns med i statistiken. Statistiken för år 2020 kom i december 2021. Anledningen till att statistiken saknas i den specifika rapporten från FRA är att statistiken inte hade publicerats då rapporten skulle färdigställas. Det framgår av rapporten och detsamma gällde för exempelvis Finland.
Så sent som 2019 gjorde Brå en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott på uppdrag av regeringen. I rapporten framkommer att antisemitism förekommer i breda lager av befolkningen och skär genom olika religioner, sekulära grupper, politiska positioner och ideologier. Samtidigt utgör antisemitismen en del av det ideologiska fundamentet i högerextrema och våldsbejakande islamistiska extremistmiljöer.
Jag vill betona att antisemitiska hatbrott aldrig kan accepteras i ett demokratiskt samhälle. Därför är bekämpandet av hatbrott en prioriterad fråga för regeringen och myndigheterna i rättskedjan.
Rasism är en grogrund för hatbrott. Det berör oss alla. För att bekämpa rasism och hatbrott krävs helhetssyn, långsiktighet och uthållighet. Regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott tar ett helhetsgrepp om frågorna och är ett viktigt verktyg i det arbetet.
Stockholm den 27 december 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.