Azerbajdzjans attack mot Nagorno-Karabach
Skriftlig fråga 2023/24:39 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2023-09-26
- Överlämnad
- 2023-09-27
- Anmäld
- 2023-09-28
- Sista svarsdatum
- 2023-10-04
- Svarsdatum
- 2023-10-11
- Besvarad
- 2023-10-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
Under lång tid har situationen i Nagorno-Karabach varit ostabil och oroväckande. Länge var konflikten fryst men under 2020 eskalerade det hela i ett kortvarigt men intensivt krig mellan Azerbajdzjan och Armenien. Kriget ledde till tusentals dödsoffer. Även Turkiet deltog i konflikten på Azerbajdzjans sida och bidrog med militärt stöd. I november 2020 skrevs ett avtal om vapenvila på och Ryssland fick i uppgift att bevaka freden.
Efter krigets slut och fredsförhandlingar har läget fortfarande varit ostabilt, och en rad överträdelser har begåtts. Den 12 december 2022 började en grupp azerbajdzjanska demonstranter att blockera Latjinpasset, och i och med det avspärrades den enda större vägen mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Armenien menade att demonstrationen iscensattes av Azerbajdzjan och riskerade att leda till en humanitär kris då regionens cirka 150 000 invånare redan hade brist på förnödenheter som medicin och vissa livsmedel. Sedan dess har situationen för människorna i regionen varit pressad. Den ryska fredsbevarande styrkan som fanns där för att upprätthålla fred menade att den saknade mandat för att ingripa.
Förra veckan, den 19 september, bröts den ömtåliga freden när Azerbajdzjan attackerade Nagorno-Karabach med militär, drönare och artilleri. Både militära och civila mål har blivit beskjutna och redan första dagen uppgavs flera ha dödats, däribland civila. Anfallet beskrivs av Azerbajdzjan som en anti-terroroperation, men det verkliga syftet kan och bör ifrågasättas.
Varken Sverige eller Vänsterpartiet stöder någon enskild part i konflikten utan vill se en fredlig och demokratisk utveckling i området. Här kan konstateras att den demokratiska utvecklingen de senaste åren gått framåt i Armenien medan regimens förtryck har hårdnat i Azerbajdzjan. Båda sidor måste följa internationell humanitär lag och sluta utsätta civila för krigshandlingar. Azerbajdzjans attack är förskräcklig och behöver få konsekvenser.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:
Avser ministern att fördöma Azerbajdzjans attack på den armeniska minoriteten i Nagorno-Karabach?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:39 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på frågorna 2023/24:31 av Markus Wiechel (SD) Azerbajdzjans militära anfall i Nagorno-Karabach, 2023/24:32 av Erik Hellsborn (SD) Sanktioner mot Azerbajdzjan, 2023/24:37 av Björn Söder (SD) Azerbajdzjans anfall mot Nagorno-Karabach och 2023/24:39 av Håkan Svenneling (V) Azerbajdzjans attack mot Nagorno-Karabach
Markus Wiechel har frågat mig hur jag och regeringen visat vårt stöd till invånarna i Nagorno-Karabach, och vad jag avser göra för att bidra till att ansvariga från Azerbajdzjan ska ställas till svars. Erik Hellsborn har frågat mig huruvida det är aktuellt att införa sanktioner mot Azerbajdzjan med anledning av den militära operationen den 19–20 september. Björn Söder har frågat mig på vilket sätt jag visar mitt stöd för folket i Nagorno-Karabach, och om jag avser att vidta några särskilda åtgärder för att Sverige ska kunna bistå med humanitära insatser. Slutligen har Håkan Svenneling frågat mig om jag avser fördöma Azerbajdzjans attack på den armeniska minoriteten i Nagorno-Karabach. Jag besvarar frågorna samlat.
Regeringen står bakom HR/VP Borrells fördömande av Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach och beklagar den död, den akuta massflykt och det utbredda lidande som eskaleringen orsakat etniska armenier i området. Azerbajdzjan bär ansvar för den nu rådande humanitära situationen. Regeringen följer noggrant den fortsatta utvecklingen i regionen och situationen för de armenier från Nagorno-Karabach som anlänt till Armenien. Jag framförde i samtal med min armeniska motpart den 28 september Sveriges starka stöd för den armeniska regeringen och beredskap att bistå.
Vi samordnar vårt agerande med anledning av militäroperationen tillsammans med våra partners inom EU. Senast igår diskuterade EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik frågan. Ytterligare samtal kommer föras vid EPC-mötet i Grenada imorgon liksom vid nästa möte mellan EU:s utrikesministrar. Regeringen uppmanar Azerbajdzjan att respektera Armeniens territoriella integritet. Vi stödjer fortsatt Europeiska rådets ordförande Charles Michels medlingsinsats och EU:s observatörsmission i Armenien, där vi bidrar med sekonderad personal. Internationell närvaro har blivit än viktigare efter Azerbajdzjans militära operation och den humanitära kris den givit upphov till.
Redan innan den militära operationen var den humanitära situationen i Nagorno-Karabach svår, då Azerbajdzjan stoppat leveranser av livsmedel och mediciner sedan i mitten av juni. Regeringen har här varit tydlig i sin kommunikation: Azerbajdzjan måste tillåta omedelbart och obehindrat humanitärt tillträde till befolkningen i Nagorno-Karabach, inklusive genom att återupprätta fri rörlighet i Latjinkorridoren enligt den Internationella domstolens bindande beslut i februari och juli 2023. Azerbajdzjan bär ansvaret för att säkerställa rättigheter och säkerhet för etniska armenier i området, inklusive deras rätt att bo kvar i sina hem utan att utsättas för hot, våld eller diskriminering. Azerbajdzjan måste ge trovärdiga garantier och omedelbart engagera sig i förtroendeskapande åtgärder med Karabacharmenierna.
Sverige har genom Sida gjort en extra utbetalning till Internationella Rödakorskommittén (ICRC) om 15 miljoner kronor för att leverera humanitär hjälp till området. Sida har även beredskap för ytterligare finansiering vid behov och är i dialog med partnerorganisationer. Regeringens fokus ligger på att fortsätta och förstärka vårt stöd till Armeniens demokratiskt valda regering, samt att verka genom EU för ett fortsatt politiskt tryck på Azerbajdzjan att upprätthålla rättigheter och säkerhet för etniska armenier i landet.
Regeringen noterar det eldupphöravtal som parterna enades om den 20 september och förväntar oss att parterna genuint engagerar sig i förhandlingarna för att lösa konflikten.
Stockholm den 4 oktober 2023
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.