Bankernas avgifter
Skriftlig fråga 2009/10:65 av Bergström, Sven (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-10-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2009-10-12
- Besvarad
- 2009-10-21
- Svar anmält
- 2009-10-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 oktober
Fråga
2009/10:65 Bankernas avgifter
av Sven Bergström (c)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Medan många europeiska finansministrar anklagar bankerna för att sko sig på kunderna via bonusar, befinner sig samtidigt de vanliga bankkunderna i ett träsk av serviceavgifter. Dessa avgifter har en tendens att skena i väg. I dag kostar exempelvis en kontant betalning hos Nordea till plusgiro- eller bankgironummer, för en icke Nordeakund, 150 kronor. På Handelsbanken kostar en manuell (på kontor) överföring till konto i annan bank 60 kronor.
De flesta svenskar är kund i någon av landets storbanker Swedbank, Handelsbanken, Nordea eller SEB. Den vanliga vinstmaskinen för bankerna, att låna ut pengar, har blivit mindre viktig för bankerna när serviceavgifterna numera utgör en viktig inkomstkälla. Ofta är avgifterna svåra för bankkunderna att komma undan när konkurrensen är bristande och valfriheten är minimal. Att med exakta summor införa ett beloppsmässigt tak för bankernas avgifter är inget jag förordar. Jag är dock angelägen om att utreda problemets omfattning och se över informationen som ges till bankkunderna om olika betalningsmöjligheter.
Vad avser statsrådet att göra för att motverka bankernas ofta oskäligt höga serviceavgifter?
Svar på skriftlig fråga 2009/10:65 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2009/10:65 Bankernas avgifter
Statsrådet Mats Odell
Sven Bergström har frågat mig vad regeringen avser att göra för att motverka höga serviceavgifter hos banker.
Avgiftssättningen i enskilda banker är inte något som regleras, eller bör regleras, i lagstiftning. Ytterst är det bankernas kunder som kan påverka detta genom att göra sina affärer hos de banker som erbjuder de mest attraktiva avgifterna.
Vissa generella regler om hur banker och andra aktörer får ta ut avgifter för till exempel betalningsförmedling finns dock i ett EG-direktiv om betaltjänster från 2007. Direktivet ställer också krav på en tydlig redovisning av avgifterna för olika betaltjänster. Beredning av förslag på hur direktivet ska införas i svensk lag pågår och regeringen arbetar för närvarande med att ta fram en proposition i frågan.
För att kunderna ska kunna bedöma vilken bank som erbjuder de mest fördelaktiga avgifterna är det också viktigt att de kan ta till sig och förstå information om till exempel olika finansiella tjänster. En förutsättning för väl fungerande konkurrens är att konsumenterna har verktygen för att kunna fatta välgrundade beslut.
I detta sammanhang är finansiell utbildning ett viktigt verktyg för att ge bankernas kunder stärkta kunskaper och bättre möjligheter att fatta välgrundade beslut om vilken bank man vill göra sina affärer hos. Regeringen har gjort en särskild satsning på finansiell utbildning både i den senaste och i förra årets budget genom att Finansinspektionen har fått ökade resurser för att bland annat bedriva privatekonomisk utbildning. Mer resurser till denna verksamhet ger mer välinformerade bankkunder som kan ställa högre krav på bankerna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.