Barnäktenskapsbrott

Skriftlig fråga 2020/21:3451 av Mikael Eskilandersson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-08-11
Överlämnad
2021-08-16
Anmäld
2021-08-17
Svarsdatum
2021-08-30
Sista svarsdatum
2021-08-30
Besvarad
2021-08-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Sveriges regering har varit mycket långsam när det kommer till lagstiftning om barn- och tvångsäktenskap. Först förra året, efter många års opinionsbildande från oppositionspartier, infördes barnäktenskapsbrottet äntligen i svensk lag. Dock var bland annat Sverigedemokraterna mycket kritiska till det mycket låga straffvärdet och ifrågasatte om polis och åklagare verkligen kommer att prioritera utredningar av något som har ett så extremt lågt straffvärde i förhållande till brottets art. Sedan förra året kan det nya brottet barnäktenskapsbrott ge fängelse i upp till fyra år, dels för personen som gift sig med barnet, dels för den som arrangerat äktenskapet, vilket är ett mycket lägre straffvärde än för en enskild våldtäkt till exempel.

Även om lagen nu formellt finns på plats så är det fortfarande svårt för flickor att få rättslig upprättelse när brottet anses ha så lågt straffvärde. Trots att det inkommit minst 58 polisanmälningar om barnäktenskapsbrott det senaste året har ingen ännu åtalats. De flesta förundersökningar har också lagts ned. För att flera barnäktenskapsbrott ska leda till åtal krävs antagligen flera åtgärder. Det handlar om ökad kompetens och kunskap, men också om att brott som har lågt straffvärde prioriteras lägre medan brott med högt straffvärde prioriteras högre.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att barn som utsätts för barnäktenskap ska få upprättelse? 

Svar på skriftlig fråga 2020/21:3451 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/02842 Ju2021/02878 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:3422 av Alexandra Anstrell (M)
Barnäktenskapsbrott och fråga 2020/21:3451 av Mikael Eskilandersson (SD) Barnäktenskapsbrott

Alexandra Anstrell har frågat mig vilka insatser jag avser att vidta för att uppklaringsprocenten av barnäktenskapsbrott skyndsamt ska öka. Vidare har Mikael Eskilandersson frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att barn som utsätts för barnäktenskap ska få upprättelse.

Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck, däribland barn- och tvångsäktenskap, är oacceptabla och strider mot barnets rättigheter. Regeringen har därför vidtagit många åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

Den 1 juli förra året infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som innebär att det är straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Till skillnad från brottet äktenskapstvång krävs inte att gärningspersonen har använt något olaga tvång eller utnyttjat ett barns utsatta belägenhet. Det är i stället tillräckligt att gärningspersonen förmår ett barn att gifta sig, dvs. använder påtryckningar för att få barnet att göra det. Även den som tillåter ett barn att gifta sig kan dömas för barnäktenskapsbrott. En vårdnadshavare, t.ex. en förälder, som vet om äktenskapet men som inte gör något för att stoppa det kan alltså dömas. Straffet är fängelse i högst fyra år.

Det infördes också ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Utreseförbudet har redan tillämpats av socialnämnder vid flera tillfällen.

Orsakerna till att någon anmälan avseende barnäktenskapsbrott ännu inte lett till åtal och fällande dom kan vara många. I regleringsbreven för 2021 har Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten återrapporteringskrav gällande vilket utvecklingsarbete som bedrivs i myndigheterna för att öka förutsättningarna att klara upp brott med hedersmotiv, inklusive barnäktenskapsbrott, och höja kompetensen i organisationerna avseende dessa brott.

Polismyndigheten har också inrättat ett nationellt kompetensnätverk mot hedersrelaterade brott och tagit fram ett uppdaterat metodstöd för polisens arbete på området. Polismyndigheten har vidare genomfört kompetenshöjande insatser för förundersökningsledare och andra beslutsfattare inom myndigheten. Även Åklagarmyndigheten har tagit fram ett nytt metodstöd samt en ny handbok för åklagare om hedersrelaterad brottslighet. Åklagarmyndigheten har också särskilt utpekade hedersåklagare och en särskild ämnesspecialist på området.

Regeringen har vidare gett Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att samordna myndigheters insatser om information och vägledning i arbetet mot hedersrelaterad brottslighet för att främja tillämpningen av de nya bestämmelser mot hedersrelaterad brottslighet som trädde i kraft den 1 juli 2020.

Det pågår alltså ett fortlöpande arbete med att åstadkomma bättre och effektivare brottsutredningar. Jag är övertygad om att de ansträngningarna kommer att leda till ökade möjligheter att nå framgång i brottsutredningar och döma de som gör sig skyldiga till barnäktenskapsbrott. Regeringen följer utvecklingen noga och utesluter inte åtgärder om sådana bedöms nödvändiga.

Stockholm den 23 augusti 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.