barns rätt att välja skola

Skriftlig fråga 2000/01:1168 av Fransson, Sonja (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-08
Anmäld
2001-05-15
Besvarad
2001-05-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 maj

Fråga 2000/01:1168

av Sonja Fransson (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om barns rätt att välja skola

Rätten att välja skola regleras i skollagen (1985:1100). Som förälder och vårdnadshavare har man rätt att välja skola för sitt barn. Man kan antingen välja en kommunal skola eller en fristående skola. Så är lagen beskaffad för en del, men inte för alla. När det gäller barn med särskilda behov så kan en skola vägra att ta emot denna elev för att den kostar för mycket. Detta fick vi se tydliga exempel på i ett TV-program häromkvällen.

I lagen om fristående skolor står det under § 2: "Skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan."

Detta anser jag vara en diskriminerande lagtext som tydligt strider mot 6 § i FN:s standardregler om utbildning. Vem väljer? Hur känns det att bli bortvald?

Statsrådet har vid ett tidigare tillfälle hänvisat till den översyn av lagen för fristående skolor som nu pågår.

Med detta som bakgrund är min fråga till statsrådet:

Avser statsrådet i denna översyn ändra lagen så att alla barn och föräldrar i praktiken får lika rätt att välja skola?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1168 besvarad av

den 16 maj

Svar på fråga 2000/01:1168 om barns rätt att välja skola

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Sonja Fransson har frågat mig om jag i översynen av fristående skolor ämnar ändra lagen så att alla barn och föräldrar i praktiken får lika rätt att välja skola.

Av skollagen framgår att vårdnadshavaren har rätt att välja en kommunal eller fristående skola för sitt barn, men barnet kan inte alltid garanteras plats i just den skola som vårdnadshavaren helst vill att barnet ska gå i.

De fristående skolorna ska, på samma sätt som de kommunala skolorna, stå öppna för alla barn och ungdomar. Undantag får endast göras för sådana elever vilkas mottagande skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. Ett sådant undantag gäller även för kommunala skolor (4 kap. 6 § skollagen). Det kan t.ex. vara fråga om att skollokalerna måste genomgå omfattande förändringar. Det är endast vid dessa betydande svårigheter och om kommunen inte tillskjuter extra medel för t.ex. en ombyggnad som skolan kan vägra att ta emot en elev.

Jag vill dock understryka att en elev som behöver särskilt stöd i första hand ska få detta vid den skola där han eller hon vill gå. Skolans uppgift är att anpassa sin organisation och sin undervisning så att hänsyn tas till alla elevers behov och förutsättningar. De elever som behöver särskilt stöd ska få det.

För närvarande remissbehandlas betänkandet Fristående gymnasieskolor @ hot eller tillgång? (SOU 2001:12) och den av Utbildningsdepartementet framtagna promemorian Fristående skolor (U2001/1210/G). Remisstiden går ut den 12 juni och en proposition planeras att överlämnas till riksdagen under hösten.

Jag ser fram emot en bred diskussion kring de remitterade förslagen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.