Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Bärplockarna som handelsvara

Skriftlig fråga 2013/14:152 av Härstedt, Kent (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-11-28
Anmäld
2013-11-28
Besvarad
2013-12-04
Svar anmält
2013-12-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 november

Fråga

2013/14:152 Bärplockarna som handelsvara

av Kent Härstedt (S)

till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M)

Bärplockarnas situation har uppmärksammats de senaste åren. De är en förutsättning för att hela skogsbärsbranschen kan omsätta uppåt 10 miljarder kronor per år, men de utnyttjas som levande handelsvaror.

De kommer från tredje land, oftast från Thailand men på senare tid även från Bulgarien och Rumänien. De är särskilt utsatta i en kedja av företag som köper och säljer arbetskraft över gränserna.

Godtycklighet och nonchalans från såväl arbetsgivare som i många fall bäruppköpare har skapat svåra mänskliga förhållanden. Det tillstånd som en gång utfärdades av Migrationsverket skiljer sig från arbetstillstånd från tredje land på flera punkter; inga krav finns på löner och arbetsvillkor i nivå med kollektivavtal. Det förekommer att bärplockarna får jobba på ackord, och vid dålig skörd kan det innebära att de inte får någon lön alls.

Svenska Kommunalarbetareförbundet, som organiserar lantarbetare, har i flera år genomfört omfattande arbete för att följa upp verksamheten och skapa drägliga villkor för bärplockarna.

Förslag har tagits fram från Kommunal för att skapa ordning och reda i verksamheten. De senaste årens erfarenheter visar dock på att problemen kvarstår.

Vilka initiativ avser ministern att ta för att skapa drägliga arbetsvillkor för bärplockarna inför kommande säsonger?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:152 besvarad av Statsrådet Tobias Billström

den 4 december

Svar på fråga

2013/14:152 Bärplockarna som handelsvara

Statsrådet Tobias Billström

Kent Härstedt har frågat arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson vilka initiativ ministern avser att ta för att skapa drägliga arbetsvillkor för bärplockarna inför kommande säsonger. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Kontrollen av arbetsvillkoren för arbetskraftsinvandrare i Sverige är uppdelad mellan flera aktörer. Migrationsverket svarar för de kontroller av anställningsvillkor som görs inför tillståndsgivningen. Tillsynen över arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftning utövas av Arbetsmiljöverket. Övriga arbetsvillkor hanteras i sin tur inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen, där arbetsmarknadens parter kommer överens om vilka villkor som ska gälla och övervakar att dessa följs. Slutligen, om det förekommer brottslighet är det en fråga för rättsväsendet.

Alla utländska bärplockare ska naturligtvis ha rimliga och rättvisa arbetsvillkor, oavsett om de är EES-medborgare eller tredjelandsmedborgare. Det är dock viktigt att observera att EES-medborgare, som omfattas av den fria rörligheten inom EES, inte behöver något arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Det innebär att Migrationsverket inte kan kontrollera anställningsvillkoren för de bärplockare som kommer från EES-länder.

Den 11 april 2013 gav regeringen ett uppdrag till Länsstyrelsen i Stockholms län att samordna och stärka samverkan mellan alla aktörer när det gäller alla former av människohandel. Uppdraget skapar bättre förutsättningar för att möta utmaningar med bärplockare som riskerar att fara illa i Sverige.

I dagens system för arbetskraftsinvandring ska en arbetsgivare som vill rekrytera en tredjelandsmedborgare skriftligen intyga dels att de uppgifter som lämnats till Migrationsverket i ansökningsprocessen är riktiga, dels att sökanden har informerats om samtliga anställningsvillkor.

Migrationsverket arbetar aktivt med att motverka missbruk av reglerna och införde redan inför sommaren 2011 skärpta kontroller i tillståndsärenden som gäller bärbranschen. Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska visa att det finns ekonomiska förutsättningar för att rekrytera en arbetskraftsinvandrare för att plocka bär i Sverige. Migrationsverket kräver numera att företaget kan redovisa hur företaget klarar av att betala erbjuden lön, även när det är ont om bär, och att det finns förutsättningar för att organisera verksamheten när det gäller mat, logi och transporter. Den arbetsgivare som tidigare rekryterat arbetskraftsinvandrare ska dessutom visa att han eller hon har betalat ut löner och tecknat försäkringar.

Dessa åtgärder innebär att det finns goda förutsättningar att upptäcka och utreda misstänkt missbruk. Enligt Migrationsverket har de skärpta kontrollerna också gett resultat. Det är viktigt att arbetstillstånd beviljas på riktig grund och att skenanställningar och oseriösa arbetsgivare så långt som möjligt upptäcks innan ett tillstånd beviljas.

I syfte att ytterligare stärka skyddet för arbetstagarna och för att upptäcka och stoppa missbruk av arbetskraftsinvandringsreglerna vill regeringen och Miljöpartiet införa kraftfulla åtgärder. Ett av förslagen som presenterades i departementspromemorian Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring (Ds 2013:57) går ut på att Migrationsverket ska få utföra kontroller även under löpande tillståndstid. Kontrollerna ska vara systematiska och återkommande, både riktade till så kallade riskbranscher och genom stickprov.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.