Behandling av depressioner

Skriftlig fråga 2021/22:45 av Barbro Westerholm (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-09-27
Överlämnad
2021-09-28
Anmäld
2021-09-29
Svarsdatum
2021-10-06
Sista svarsdatum
2021-10-06
Besvarad
2021-10-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Statistik från Socialstyrelsen visar att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat i hela befolkningen med så mycket som 25 procent sedan 2006. Procentuellt ökar den mest bland unga, men den absolut största gruppen användare finns i den årsrika generationen. Var fjärde kvinna över 75 och en tredjedel av kvinnorna över 85 tar medlen. Bland männen över 85 år är det drygt 20 procent som använder antidepressiva läkemedel.

Det finns flera orsaker bakom den ökande förskrivningen, men en allvarlig sådan är tidsbristen i primärvården och bristen på tillgång till psykoterapi. Det är lättare att skriva ut piller än att sätta in icke-farmakologisk behandling som samtal och terapi.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska psykoterapi vara förstahandsvalet för behandling av depression och ångest. I princip bör alla med lindriga och medelsvåra depressioner och ångestsyndrom erbjudas psykologisk behandling, skriver myndigheten. Men enligt Ing-Marie Wieselgren, SKR, (SvD den 24 oktober 2021) saknas det tillräckligt med psykologer, legitimerade psykoterapeuter och kuratorer för att kunna leva upp till Socialstyrelsens riktlinjer.

Det finns också en kostnadsaspekt med här; det går fort att skriva ut läkemedel, medan psykoterapi tar tid. Det här är en viktig förklaring till att läkarna tar till antidepressiva när psykoterapi inte finns tillgänglig. Det leder i sin tur till att patienten kan drabbas av allvarliga, om än sällsynta, biverkningar som antidepressiva läkemedel kan förorsaka. En komplikation som underskattats är att medicinering med antidepressiva läkemedel kan ge besvärliga abstinenssymtom när man försöker sluta.

Min fråga till socialminister Lena Hallengren är mot bakgrund av ovanstående:

 

Vad avser ministern och regeringen att göra för att behandlingen av depressioner ska kunna följa Socialstyrelsens riktlinjer om tillgång till psykoterapi vid depression?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:45 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)


Svar på fråga 2021/22:45 av Barbro Westerholm (L)
Behandling av depressioner

Barbro Westerholm har frågat mig om vad jag och regeringen avser att göra för att behandlingen av depressioner ska kunna följa Socialstyrelsens riktlinjer om tillgång till psykoterapi vid depression.

Inledningsvis vill jag framföra att jag delar Barbro Westerholms åsikt att behandling ska utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Det förutsätter att behandling och vårdåtgärder har sin utgångspunkt från individen och Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Oavsett individens ålder behöver vi motverka undvikbar polyfarmaci och överförskrivning av läkemedel eftersom det ökar risken för oönskade läkemedelsinteraktioner och läkemedelsorsakade inläggningar. Regeringen har därför tagit en rad beslut för att stärka uppföljningen av läkemedelsbehandlingar. Ett sådant beslut är att införa den nationella läkemedelslistan. Den nationella läkemedelslistan ska ge förskrivare bättre verktyg att följa upp läkemedelsbehandling, vilket skapar förutsättningar för minskad överförskrivning. Läkemedelslistan är, tillsammans med den nationella läkemedelsstrategin (NLS), viktiga åtgärder för att nå målet om rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle.

Alla regioner utom fyra uppger idag att de har brist på psykologer. Det är även åtta regioner som uppger att det är brist på psykoterapeuter. Det är dock glädjande att antalet psykologer sysselsatta i hälso- och sjukvården per 100 000 invånare ökade med 7 procent under perioden 2014 till 2018. Regeringen arbetar kontinuerligt för att säkra den långsiktiga tillgången till hälso- och sjukvårdens samtliga personalkategorier. Det Nationella vårdkompetensrådet inrättades 1 januari 2021 och ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Rådets uppdrag är att göra bedömningar av kompetensbehoven och att stödja och åstadkomma samverkan om kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå. Regeringen ser det Nationella vårdkompetensrådet som en viktig pusselbit för att säkra den långsiktiga tillgången till psykologer, psykoterapeuter och andra legitimerade yrkesgrupper i hälso- och sjukvården.

Därutöver satsar regeringen cirka 3 miljarder per år på utvecklingen till en god och nära vård. Av dessa medel går 200 miljoner till att utveckla funktionen fast läkarkontakt i primärvården. En fast läkarkontakt i primärvården ska bland annat stärka förskrivande läkares möjlighet att tillsammans med patienten följa upp läkemedelsbehandling. Äldre personer kommer även att gynnas av regeringens satsning på psykisk ohälsa, vilken jag exempelvis beskrivit i mitt svar på riksdagsfråga 2020/21:1260 Beredskap för ökad psykisk ohälsa. I svaret framgår att regeringen i år satsar cirka 2,2 miljarder kronor på psykisk ohälsa, varav regioner och kommuner får en förstärkning på 1,68 miljarder.

Sammanfattningsvis ser jag och regeringen hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning som en fortsatt angelägen fråga för att säkerställa en kvalitativ, patientsäker och effektiv hälso- och sjukvård.

Stockholm den 6 oktober 2021

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.