Behov av fler lokförarutbildningar
Skriftlig fråga 2019/20:872 av Jasenko Omanovic (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-02-03
- Överlämnad
- 2020-02-04
- Anmäld
- 2020-02-05
- Svarsdatum
- 2020-02-12
- Sista svarsdatum
- 2020-02-12
- Besvarad
- 2020-02-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Sverige har under de senaste åren haft en fantastisk sysselsättningsutveckling. Även om det är goda nyheter medför förändringen också en del utmaningar. Bland annat blir bristyrkena bara fler och fler. Ett sådant yrke är lokförare.
Regeringen har en uttalad målsättning att flytta gods från lastbil till tåg. För att kunna göra det behövs, förutom kapacitet, utbildade lokförare som kan köra tågen.
Regeringen har för avsikt att utveckla Kunskapslyftet med insatser inom kommunal vuxenutbildning, folkbildning, yrkeshögskola och högre utbildning så att fler kan ta del av satsningen.
Just lokförarutbildningen passar bra som YH-utbildning. Av de tolv utbildningar som finns i landet är det bara en som ges norr om Dalälven. Trots att regeringens målsättning är att hela landet ska leva och utvecklas, och trots att just lokförare är ett yrke där personen kan bo på landsbygden och vara verksam i större delar av landet, hamnar de flesta utbildningar i storstadsområdena.
Ånge har tidigare haft utbildningen och skulle nu vilja sjösätta en YH-utbildning för att utbilda lokförare. Ånge är en kommun där det finns en tradition, där branschen är närvarande och intresset för yrket är stort.
Jag vill därför fråga utbildningsminister Anna Ekström:
Hur avser ministern att verka för att en YH-utbildning för att utbilda lokförare ska hamna i Ånge?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:872 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2020/00334/GV
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:872 av Jasenko Omanovic (S)
Behov av fler lokförarutbildningar
Jasenko Omanovic har frågat mig om hur jag avser verka för att en yrkeshögskoleutbildning för att utbilda lokförare ska hamna i Ånge.
Yrkeshögskolan har kommit att spela en viktig roll för kompetensför-sörjningen på svensk arbetsmarknad och visar på goda resultat. Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som tar ställning till vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och det är arbetslivets efterfrågan som är styrande för myndighetens beslut. Myndigheten ska vid sin fördelning av statsbidrag och särskilda medel särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. Myndigheten ska också ta hänsyn till i vilken grad en utbildning finansieras av arbetslivet och har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering.
Arbetet med yrkeshögskolan går vidare. Under de senaste tre åren har den geografiska spridningen förbättrats och utbudet av yrkeshögskole-utbildningar utanför storstadsområdena har förstärkts. I regleringsbrevet för 2020 för Myndigheten för yrkeshögskolan framgår att myndigheten ska återrapportera vilka överväganden som har gjorts och vilka åtgärder som har vidtagits när det gäller att säkerställa att yrkeshögskolans utbildningar har en lämplig placering över landet. Även tillgången till distansutbildningar har ökat och nu är var fjärde utbildningsplats en distansutbildning.
Antalet ansökningar om att bedriva utbildning inom yrkeshögskolan är större än vad som täcks av de tillgängliga medlen. Det innebär att även utbildningar där det finns en efterfrågan kan få avslag om andra utbildningar bedöms vara mer angelägna. Det är med andra ord endast de utbildningar där behovet är som allra störst som har kunnat få ingå i yrkeshögskolan. Det är myndighetens uppgift att med stöd av analyser och kontakter med branscher göra denna avvägning och jag har stor tilltro till att den utför uppgiften på ett ändamålsenligt sätt.
Riksdagen har på regeringens förslag avsatt medel för att utöka antalet platser så att fler personer ska ges möjlighet till kvalificerad yrkesutbildning på eftergymnasial nivå som arbetslivet efterfrågar. Regeringen bedömer att arbetslivets behov av arbetskraft med kvalificerad yrkeskompetens är fortsatt stora. Därför expanderar yrkeshögskolan inom ramen för regeringens kunskapslyftssatsning. Antalet platser ska enligt planen utökas successivt till cirka 44 000 platser 2022. Av den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna framgår att kunskapslyftet byggs ut, inklusive högskola, yrkeshögskola, vuxenutbildning och yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Detta skapar förutsättningar för att fler utbildningar på sikt ska kunna få ingå i yrkeshögskolan.
Jag kommer att hålla mig informerad om behovet av platser inom yrkeshögskolan framöver.
Stockholm den 11 februari 2020
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.