Till innehåll på sidan

Behovet av försörjningsstöd för kommuninvånarna

Skriftlig fråga 2007/08:1644 av Ludvigsson, Anne (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-09-11
Anmäld
2008-09-11
Besvarad
2008-09-17
Svar anmält
2008-09-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 september

Fråga

2007/08:1644 Behovet av försörjningsstöd för kommuninvånarna

av Anne Ludvigsson (s)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

I många av Sveriges kommuner är det allt fler som söker behovsprövat försörjningsstöd. Statistik från Socialstyrelsen visar att kostnaderna för det ekonomiska biståndet i fasta priser ökat i 58 procent av kommunerna under det senaste året.

Regeringen har fattat ett flertal beslut som ökar kostnaderna för försörjningsstöd för kommunerna. Ändringar i sjukförsäkringen (införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan) och förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen har inneburit att fler människor än tidigare står utan sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Detta får till följd att människor som på grund av sjukdom eller på grund av arbetslöshet inte kan arbeta blir hänvisade till det kommunala försörjningsstödet. Enligt Socialstyrelsen hade mer än hälften av landets kommuner ökade kostnader för försörjningsstöd under 2007.

I och med regeringens lagändring angående sjukförsäkringen, den så kallade rehabiliteringskedjan (prop. 2007/08:136), riskerar kommunernas ekonomi att försämras ytterligare. Försäkringskassan bedömer att 20 000 personer riskerar att bli utförsäkrade 2010. Dessa blir då hänvisade till det kommunala försörjningsstödet. Det är dubbelt så många som Försäkringskassan uppskattat vid tidigare prognoser. Orsaken till den ändrade prognosen är att allt färre beviljas sjukersättning till följd av krav på varaktigt nedsatt arbetsförmåga och avskaffande av tidsbegränsad sjukersättning.

Med anledning av vad som anförts är min fråga vad statsrådet avser att vidta för åtgärder för att stoppa denna negativa utveckling.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1644 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

den 17 september

Svar på fråga

2007/08:1644 Behovet av försörjningsstöd för kommuninvånarna

Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson

Anne Ludvigsson har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder på grund av att kommunernas ekonomi riskerar att försämras ytterligare till följd av införandet av rehabiliteringskedjan (prop. 2007/08:136).

Jag vill poängtera att riksdagens utredningstjänst har gjort beräkningar som ger en delvis annorlunda bild av kommunernas kostnaderna för ekonomisk bistånd än vad Anne Ludvigsson redovisar. Enligt dessa beräkningar har kostnaderna i stort sett varit oförändrade sedan år 2002, om man inte räknar med de kostnader som går till flyktingar.

Jag vill även lyfta fram resultaten från en nyligen genomförd enkätstudie från Försäkringskassan. Studien visar att de allra flesta som får nej efter en prövning av sjukpenning börjar att arbeta eller anmäler sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, bara 3 procent får ekonomiskt bistånd. Det finns dessutom en klar tendens att allt fler som har fått nej försörjer sig genom arbete, enligt studien.

Socialförsäkringsutredningen analyserade den svenska sjukförsäkringen i slutbetänkandet Mera försäkring och mera arbete (2006:86). Utredningen konstaterade att den svenska sjukförsäkringen i sin dåvarande utformning ledde till godtycklighet och extremt långa sjukskrivningsperioder till förfång för både de drabbade människorna och samhället. Bland annat pekade utredningen på att Sverige avvek från andra länder genom att det inte fanns någon tidsgräns för hur länge sjukpenning kunde betalas ut och att det saknades fasta tidsgränser för hur prövningen av den försäkrades arbetsförmåga skulle ske.

Regeringens utgångspunkt har varit att så många människor som möjligt ska ges förutsättningar att försörja sig genom eget förvärvsarbete. Därför har nya regler införts som syftar till att skapa en aktivare sjukskrivningsprocess och därmed bättre möjligheter för människor att ta till vara sin arbetsförmåga. En gräns för hur länge sjukpenning kan utbetalas har också införts. Sammantaget kan sjukpenning och förlängd sjukpenning utbetalas i två och ett halvt år. Den som lider av en mycket allvarlig sjukdom kan få sjukpenning utan tidsbegränsning. Vid stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan ska sjukersättning beviljas.

Jag anser att den tidigare ordningen då människor kunde gå sjukskrivna i många år utan att få stöd för att komma tillbaka i arbete var förkastlig. För den som efter två och ett halvt års sjukskrivning ännu inte kunnat återgå till arbete men som har viss arbetsförmåga bör i stället lämpliga arbetsmarknadspolitiska insatser komma i fråga. Det finns redan i dag ett brett utbud av arbetsmarknadspolitiska insatser, dels inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin, dels åtgärder för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vidare finns särskilt nystartsjobb som riktar sig till personer som tidigare varit sjukskrivna och som medför en större nedsättning av arbetsgivaravgiften.

Regeringen avser att följa och analysera den nya sjukförsäkringsreformen, inklusive dess arbetsmarknadseffekter. I detta arbete ingår att analysera huruvida redan vidtagna eller föreslagna åtgärder är tillräckliga och effektiva för att lösa behovet av insatser för denna målgrupp. Regeringen avser att återkomma i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.