Belarus värdskap av ryska kärnvapen
Skriftlig fråga 2023/24:446 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-12-26
- Överlämnad
- 2023-12-27
- Besvarad
- 2024-01-10
- Sista svarsdatum
- 2024-01-10
- Svarsdatum
- 2024-01-10
- Anmäld
- 2024-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Tobias Billström (M)
I måndags kunde vi höra hur Belarus diktator meddelade att Ryssland hade slutfört sina transporter av taktiska kärnvapen till Belarus. Taktiska kärnvapen har som bekant kort räckvidd och låg avkastning jämfört med mycket kraftfullare kärnstridsspetsar monterade på långdistansmissiler, vilket gör att de enbart används för specifika mål förhållandevis nära platsen där de avfyras.
Av förklarliga skäl väcker detta starka farhågor i Belarus grannländer, inte minst i Polen som har en betydande del av Natos väpnade styrkor i Europa och som har bidragit i stor utsträckning till Ukraina och Ukrainas försvar.
Vad som också gör Polen särskilt utpekat är att Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko tydligt har sagt att de ryska kärnvapnen som är placerade i Belarus också är avsedda att avskräcka aggression från just Polen, som utöver sitt militära, humanitära och politiska stöd till Ukraina också deltar i de internationella sanktioner som riktas mot Ryssland och Vitryssland.
Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Tobias Billström svara på följande fråga:
På vilket sätt avser ministern att visa Polen Sveriges stöd i denna stund, och kan vi förvänta oss att ministern verkar för skarpare sanktioner mot Ryssland eller i synnerhet Belarus?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:446 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)
Svar på fråga 2023/24:446 av Markus Wiechel (SD)
Belarus värdskap av ryska kärnvapen
Markus Wiechel har frågat mig på vilket sätt jag avser visa Sveriges stöd till Polen med anledning av ryska kärnvapenförflyttningar till Belarus, samt om jag avser verka för skarpare sanktioner mot Ryssland eller Belarus.
Sverige och Polen har utmärkta bilaterala relationer och samarbetar nära i frågor som berör Belarus, Ryssland och Ukraina. Jag talade med min nye polske kollega före jul.
Sverige och EU har fördömt uppgörelsen mellan Ryssland och Belarus om att tillåta utplaceringen av ryska kärnvapen på Belarus territorium. Agerandet riskerar leda till en ytterligare eskalering i ett redan mycket allvarligt omvärldsläge. Det är ett av flera exempel på oansvarig och oacceptabel kärnvapenretorik från dessa länders sida i samband med Rysslands aggression mot Ukraina.
Såväl Ryssland som Belarus är statsparter till Icke-spridningsfördraget för kärnvapen (NPT) som utgör hörnstenen i det globala nedrustnings- och icke-spridningsarbetet. En utplacering av ryska kärnvapen på belarusiskt territorium är förenat med negativa konsekvenser för den globala nedrustnings- och icke-spridningsarkitekturen och för Belarus självständighet.
I och med att Belarus har upplåtit sitt territorium för den ryska invasionen är regimen där också ansvarig för en självständig aggressionshandling i strid med folkrätten. Sverige har uppmanat den belarusiska regimen att sluta stödja Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sverige har även uppmanat den belarusiska regimen att upphöra med våld och repression, att frige samtliga politiska fångar och frihetsberövade, att respektera mediefriheten och civilsamhället samt att inleda en inkluderande nationell dialog.
Regeringen anser att EU bör öka trycket mot både Ryssland och Belarus. Sverige fortsätter därför att arbeta tillsammans med våra EU-partners för att anta och genomföra ytterligare sanktioner mot Belarus som ett svar på såväl den inhemska repressionen som regimens stöd till Rysslands aggression mot Ukraina. Sverige verkar också för att EU:s nya sanktioner mot Ryssland ska återspeglas i sanktionerna mot Belarus.
Stockholm den 10 januari 2024
Tobias Billström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.