Beprövad forskning om skolkö
Skriftlig fråga 2021/22:1739 av Patrick Reslow (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-06-16
- Överlämnad
- 2022-06-16
- Anmäld
- 2022-06-17
- Svarsdatum
- 2022-06-29
- Sista svarsdatum
- 2022-06-29
- Besvarad
- 2022-06-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
I kammardebatten tisdagen den 7 juni 2022 om betänkandet Ökad likvärdighet mellan skolhuvudmän (2021/22:UbU32) sa skolminister Lina Axelsson Kihlblom följande:
Det är också så att forskning visar att skolkön segregerar i samhället. Skolkön segregerar, för det är bara en viss samhällsklass som har tid att redan på BB ställa sina barn i kön. De som får barn tidigt och kanske gör en bostadsresa, de som har adopterade barn eller de som behöver byta ort har inte samma chans att välja skola som de andra. Det här vet alla. Beprövad forskning visar det. (prot. 2021/22:125, s. 37)
Med anledning av det ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet Lina Axelsson Kihlblom:
Vilken beprövad forskning hänvisar statsrådet till som belägger påståendet att det bara är en viss samhällsklass som har tid att redan på BB ställa sina barn i kön?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1739 besvarad av Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)
Svar på fråga 2021/22:1739 av Patrick Reslow (SD)
Beprövad forskning om skolkö
Patrick Reslow har frågat mig vilken beprövad forskning jag hänvisar till som belägger påståendet att det ”bara är en viss samhällsklass som har tid att redan på BB ställa sina barn i kön”.
Alla barn och elever i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. I skollagen (2010:800) anges att utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Alla ska ha lika tillgång till utbildningen i skolväsendet, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden (1 kap. 8 och 9 §§ skollagen).
Trots detta har skillnaderna mellan elevers kunskapsresultat ökat och dessa ökande skillnader mellan skolor kan i mycket hög grad hänföras till ökad skolsegregation. Elever har blivit alltmer uppdelade mellan olika skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. En stor del av skolsegregationen i grundskolan vet vi beror på boendesegration, men vi vet också att skolvalet är en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen.
Att boendesegregation och skolval bidragit till skolsegregation beskrivs bland annat av Wilson och Bridge i en internationell metastudie från 2019 (School choice and equality of opportunity: an international systematic review). I studien framkommer exempelvis att skolvalet i flera andra länder är förknippat med större segregation av elever med olika socioekonomisk och etnisk bakgrund. Av bilaga 7 Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan (SOU 2019:40) från Långtidsutredningen, framgår även att skolan under de senaste decennierna har blivit alltmer segregerad, såväl socialt som etniskt. Utredningen beskriver bland annat att skolvalet och den växande andelen elever i fristående skolor är en bidragande orsak till den ökade skolsegregationen. Vidare framkommer att starka elevgrupper (elever med förväntat betyg över median) har ett större intresse och möjlighet att utnyttja skolvalet till att välja en fristående skola, medan valet till kommunala skolor inte samvarierar med elevens bakgrund i samma utsträckning. Elever med goda förutsättningar går också i större utsträckning i fristående grundskolor än elever med svaga förutsättningar.
Utredningen om en mer likvärdig skola redovisade sitt uppdrag den 27 april 2020 i betänkandet En likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28). Utredningen lyfter bland annat fram att analyser av olika familjers preferenser för skolor och vilka grupper som agerar välinformerat gör det troligt att socioekonomiskt starka familjer tidigt är intresserade av och informerade om olika skolor och skolvalet. Det är därför sannolikt att det är dessa familjer som ställer barnen i kö tidigt för att kunna välja skola vid skolstarten. I betänkandet anges att det ofta krävs god framförhållning för att en elev ska vara garanterad en plats i en populär fristående skola där kötid tillämpas. Ibland kan det leda till att skolvalet görs redan under ett barns första år, i stället för att det görs i samband med skolstart. Detta kan missgynna exempelvis elever som är nyinflyttade och vårdnadshavare som inte känner till den långa kötiden som krävs.
Regeringen föreslog i propositionen Ett mer likvärdigt skolval (prop. 2021/22:158) som beslutades den 17 mars 2022 ändringar i urvalsgrunderna för förskoleklass, grundskola och grundsärskola för ett mer rättvist skolval. Regeringen beklagar att en majoritet i riksdagen med Moderaterna och Sverigedemokraterna i spetsen röstade emot förslaget.
Avslutningsvis vill jag understryka att alla barn och elever i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Om vissa elever missgynnas framför andra i valet av skola kan inte detta uppfyllas.
Stockholm den 29 juni 2022
Lina Axelsson Kihlblom
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.