beräkning av ränteavkastning
Skriftlig fråga 2001/02:962 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-25
- Anmäld
- 2002-04-02
- Besvarad
- 2002-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:962
av Sonja Fransson (s) till statsrådet Ingela Thalén om beräkning av ränteavkastningDen beräkning av ränteavkastning som staten gör leder till orimliga och orättvisa konsekvenser för vissa funktionshindrade som är beroende av samhällsstöd. Det beror på att den fiktiva ränteavkastningen, vilken påverkar samhällsstödens storlek, är större än den verkliga ränteavkastningen.
Räntan på avkastningen av tillgångar räknas med fiktiva 5 % upp till ett belopp av 75 000 kr. Därefter läggs det på ytterligare 10 % vilket leder till en fiktiv förmögenhetsavkastning på 15 %. I verkligheten ligger ränteavkastningen på omkring 3 %. Det betyder att för en funktionshindrad person som t.ex. ärver en summa pengar, minskas samhällsstödet i en storleksordning som inte står i rimlig proportion till den inkomstökningen som ränteavkastningen innebär.
Jag anser att människor med funktionshinder, liksom alla andra, måste ha möjlighet att ha en sparad slant. Besparingarna ska inte behöva ätas upp på grund av en fiktiv uppräkning av ränteavkastningen.
Med detta som bakgrund önskar jag fråga:
Vad avser ministern att göra åt denna fiktiva ränteavkastningsuppräkning som finns i socialförsäkringssystemet?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:962 besvarad av
den 3 april
Svar på fråga 2001/02:962 om beräkning av ränteavkastning
Statsrådet Ingela Thalén
Sonja Fransson har frågat mig vad jag avser att göra åt den fiktiva ränteavkastningsuppräkning som finns i socialförsäkringssystemet.
Det är riktigt att det i dag görs en fiktiv beräkning av avkastning på kapital i socialförsäkringssystemet. Enligt nuvarande bestämmelser om bostadstillägg till pensionärer görs en schablonberäkning som innebär att man beräknar en ränteavkastning om 5 % på förmögenheten. Dessutom räknas ytterligare 10 % avkastning för den del av förmögenheten som överstiger 75 000 kr för den som är ogift och 120 000 kr för makar tillsammans. Som förmögenhet räknas inte privat fastighet eller bostadsrätt som används som permanentbostad. Den sammanlagda inkomsten av kapital läggs sedan till den övriga inkomsten som ligger till grund för inkomstprövningen av bostadstillägget.
Som en anpassning till det reformerade ålderspensionssystemet har även reglerna för bostadstillägg reformerats. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2003 och innebär bl.a. att dagens fiktiva ränteberäkning avskaffas. I stället kommer inkomst av kapital att utgöras av den faktiska avkastningen av förmögenhet enligt senast fastställda taxering. Utöver den faktiska avkastningen ska ett förmögenhetstillägg läggas till inkomsten. Tillägget motsvarar 15 % av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr för en ensamstående pensionär och 200 000 kr för makar gemensamt. Vid denna beräkning bortses från värdet av permanentbostad.
Bostadstillägget är en individinriktad förmån av grundskyddskaraktär. Det betalas därför ut till personer med låga inkomster som är i behov av förmånen för att kunna ha en rimlig bostadsstandard. Det är bostadskostnaden och personens samlade ekonomi, inklusive inkomst av förmögenhet, som avgör bostadstilläggets storlek.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.