Till innehåll på sidan

Beredningen av nya Natura 2000-områden på norra Gotland

Skriftlig fråga 2015/16:20 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-09-22
Överlämnad
2015-09-23
Anmäld
2015-09-24
Svarsdatum
2015-09-30
Sista svarsdatum
2015-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Den 31 augusti 2015 meddelade klimat- och miljöminister Åsa Romson att regeringen utlyser 15 nya Natura 2000-områden på Gotland, samtidigt som regeringen utökar 10 befintliga områden. Totalt handlar det om i storleksordningen 10 000 hektar mark. 

En del av den mark som nu blivit Natura 2000-område har tidigare varit av intresse för kalkbrytning; bland annat har företaget Nordkalk tillstånd att skapa en ny täkt enligt en dom i Mark- och miljööverdomstolen år 2009. Den domen har vunnit laga kraft. 

Vidare finns det frågetecken kring vilka mål man försöker uppnå genom att utpeka dessa områden som Natura 2000. Europeiska unionen har pekat på behov av skydd för bland annat tumlare, havsgrottor och barbastell. Samtidigt finns svenska mål om att skydda vissa naturtyper – däribland karsthällmarker, basiska berghällar och rikkärr. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöministern:

 

Är det svenska eller europeiska mål som ligger till grund för beslutet att skapa 15 nya Natura 2000-områden på Gotland, och har regeringen under beredningen av ärendet tagit särskild hänsyn till Europakonventionens krav på respekt för äganderätten?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:20 besvarad av Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Dnr M2015/03301/Nm

Miljö- och energidepartementet

Klimat- och miljöministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:20 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Beredningen av nya Natura 2000-områden på norra Gotland

Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om det är svenska eller euro-peiska mål som ligger till grund för beslutet att skapa 15 nya Natura 2000-områden på Gotland, och har regeringen under beredningen av ärendet tagit särskild hänsyn till Europakonventionens krav på respekt för äganderätten.

Den svenska naturen behöver skyddas, skötas och nyttjas på ett hållbart sätt så att den biologiska mångfalden stärks och naturens ekosystem fortsätter att producera ekosystemtjänster såsom rent vatten, livsmedel och ren luft. Inom EU finns våra gemensamma åtaganden att skydda värdefull natur formulerade i två direktiv: art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. Bägge dessa direktiv är fullständigt genomförda i vårt nationella svenska regelverk. I Sverige finns i dag omkring 4 000 Natura 2000-områden på en sammanlagd yta av mer än sex miljoner hektar. Majoriteten av dessa områden är även skyddade som nationalparker eller naturreservat. Urvalet av svenska Natura 2000-områden är en viktig grund för bevarandet av ett representativt urval av naturmiljöer i landet. På Gotland finns flera värdefulla naturområden med mycket höga naturvärden. Flera av dessa naturområden ingår därför i nätverket Natura 2000. Regeringens beslut den 31 augusti i år om nya områden och justeringar av befintliga Natura 2000-områden på Gotland är ett viktigt led i arbetet med att skapa ett långsiktigt skydd för vår värdefulla natur. Beslutet baserades på underlag som i alla avseenden motsvarar de krav som ställs i EU:s naturvårdsdirektiv. Regeringens beslut medför att vi uppfyller våra EU-rättsliga åtaganden samtidigt som möjligheterna att nå våra nationella miljökvalitetsmål förbättras.

I fråga om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna så vill jag framhålla att den gäller som lag i Sverige. Det är förstås en självklarhet att regeringens beslut är förenligt med vårt regelverk.

Stockholm den 30 september 2015

Åsa Romson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.