Besked till Sveriges kommuner och regioner
Skriftlig fråga 2022/23:591 av Yasmine Bladelius (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-04-20
- Överlämnad
- 2023-04-21
- Anmäld
- 2023-04-25
- Svarsdatum
- 2023-05-03
- Sista svarsdatum
- 2023-05-03
- Besvarad
- 2023-05-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Sverige befinner sig i en svår ekonomisk situation och utvecklingen slår hårt – inte minst mot en redan mycket hårt ansatt hälso- och sjukvård.
Redan nu larmar kommuner och regioner om att kostnadsökningarna tar allt större utrymme när den höga inflationen gröper ur kassorna. Detta i en situation då svensk hälso- och sjukvård redan står inför svåra utmaningar.
Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har varit väldigt tydliga – det behövs omfattande ekonomiska generella statsbidrag för att ens kunna bibehålla dagens nivå.
Vi socialdemokrater gav därför i höstbudgeten dubbelt så stora tillskott till regioner och kommuner jämfört med regeringen.
Men i stället för att möta de ökande behoven valde regeringen i sin höstbudget att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare.
Inte heller i regeringens vårproposition kom det några besked om nya pengar till kommuner och regioner, och nu varnar SKR:s chefsekonom för att det kan komma att leda till lägre bemanning i välfärden. Hon konstaterar vidare att det finns en risk att man nu drar ned på verksamheter och att det är svårt att backa bandet om man till exempel har lagt ned enheter i välfärden.
Om inte nya pengar skjuts till inför nästa år visar SKR:s prognoser på ett sammanlagt underskott på 24 miljarder kronor i kommuner och regioner.
Om det inte varit uppenbart innan så är det så nu – de generella statsbidragen till kommuner och regioner behöver öka, och kommunerna och regionerna behöver få klara besked från regeringen nu om de kan vänta sig ökade medel i kommande höstbudget eller ej, för att kunna planera sin verksamhet på bästa sätt.
Jag vill därför fråga statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Kan Sveriges kommuner och regioner vänta sig ökade statsbidrag i höstbudgeten för att möta krisen i sjukvården?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:591 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2022/23:591 av Yasmine Bladelius (S)
Besked till Sveriges kommuner och regioner
Yasmine Bladelius har frågat mig om Sveriges kommuner och regioner kan vänta sig ökade statsbidrag i höstbudgeten för att möta krisen i sjukvården.
Jag delar bilden av att kommunsektorns ekonomiska situation förväntas vara utmanande de närmsta åren. Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation, med en hög inflation samtidigt som vi är på väg in i en lågkonjunktur. I samband med budgetpropositionen för 2023 höjde därför regeringen de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder kronor per år permanent.
Regeringen har även avsatt särskilda medel för att stärka hälso- och sjukvården. Regeringen har t.ex. den 16 februari 2023 beslutat om närmare 2 miljarder kronor som ska gå till att stärka all sjukhusvård och att fler disponibla vårdplatser ska skapas där de gör störst nytta. Regeringen har för statens räkning även ingått flera överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) 2023 gällande bl.a. God och nära vård, ökad tillgänglighet och förstärkta insatser för kvinnors hälsa och förlossningsvården. Drygt 3 miljarder kronor har avsatts för att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Regeringen har även gett Socialstyrelsen, tillsammans med Nationell vårdkompetensrådet ett uppdrag att ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.
Regeringen avser att öka det nationella ansvaret för hälso- och sjukvården och avser därför att tillsätta en utredning i enlighet med Tidöavtalet med uppdrag att bland annat analysera och belysa för- och nackdelar med att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap.
Jag instämmer att hälso- och sjukvården fortfarande är i ett pressat läge. Svensk hälso- och sjukvård har länge präglats av flera problem, bl.a. långa vårdköer, brister i tillgänglighet, arbetsmiljö, kompetensförsörjning och i hänsyn till patienters behov samt ett otillräckligt antal disponibla vårdplatser med bristande patientsäkerhet som följd.
Jag har tidigare svarat på liknande frågor och då bl.a. konstaterat att brist på ekonomiska medel inte kan ses som den enda orsaken till situationen i hälso- och sjukvården. Regionernas ekonomiska resultat har varit rekordhöga de tre senaste åren och deras ekonomiska ställning har stärkts. Detta har gett förbättrade förutsättningar för regionerna att möta den ekonomiskt utmanande situation som nu råder. De preliminära räkenskapssammandragen för 2022 visar t.ex. att det finns 14 miljarder kronor avsatta i resultatutjämningsreserver i regionerna. Dessa medel kan, vid behov, användas vid en lågkonjunktur. Enligt SKR:s ekonomirapport från december 2022 finns det flera goda exempel på där merparten av regionerna som har resultatutjämningsreserver nu använder medel från dessa för att balansera sin budget 2023 under den aktuella utmanande ekonomiska situationen. Jag ser det som positivt att flera regioner som tagit ansvar att bygga upp en resultatutjämningsreserv nu har möjlighet att använda sparat kapital. Vad gäller tillskott för år 2024 avser regeringen återkomma i frågan i budgetproposition 2024.
Stockholm den 3 maj 2023
Acko Ankarberg Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.