Betygsvalidering

Skriftlig fråga 2016/17:220 av Annika Eclund (KD)

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Sverige är ett av 138 länder i världen som erbjuder gymnasieprogrammet International Baccalaureate (IB), och utbildningen ges på ett 30-tal gymnasieskolor i landet. Utbildningen har varit en del av vår gymnasieutbildning i decennier. Med sin internationella prägel med höga krav på såväl undervisningen som eleverna lockar utbildningen högpresterande elever. Detta har Universitets- och högskolerådet bland annat konstaterat genom jämförelse av resultaten på högskoleprovet mellan elever från IB och elever från naturvetenskapligt program, där IB-elevernas resultat är högre. Betygen sätts efter examinationer i slutet av utbildningen med starka inslag av externa examinatörer, vilket bidrar till minskad risk för betygsinflation. Kraven för att uppnå högsta betyg är satta så att bara en mycket liten andel kan uppnå detta. De senaste tio åren har enbart 24 av ca 11 500 elever fått full poäng.

Eftersom betygssystemet inom IB är internationellt utformat och reglerat översätts det för eleverna vid ansökan till svenska universitet och högskolor. Det svenska betygssystemets högsta poäng 20,0 har fram till nu uppnåtts för den som fått 40 poäng i betygsskalan för IB. Nu finns uppgifter om att Universitets- och högskolerådet avser att ändra jämförelseskalan så att endast ett maximalt IB-resultat kan ge maximalt jämförelsebetyg. Hänsyn förefaller inte ha tagits till de möjligheter som finns för elever inom den reguljära betygsskalan att uppnå full poäng genom vilka betyg som medräknas. Inte heller har det tagits hänsyn till den skillnad som finns vad gäller den konstaterade betygsinflationen som förevarit inom det svenska betygssystemet, särskilt för betygen på de naturvetenskapliga programmen, där de elever går som IB-elever vanligen konkurrerar om utbildningsplatser med.

Svårigheten att uppnå maximalt betyg förefaller vara avsevärt svårare för IB-betygen än i den nationella betygsskalan. År 2015 var det fyra gånger fler elever som uppnådde maxbetyg på naturvetenskapsprogrammet än på IB-programmet.

En förändring av omräkningen av betygsskalan riskerar att leda till att högpresterande elever väljer att söka sig till skolor i utlandet, där deras betyg har en mer rättvisande och högre konkurrenskraft. Även studenter som läst IB på andra skolor i världen ges incitament att välja bort Sverige för sina fortsatta studier.

För de elever som fullgjort sin utbildning skulle en förändring dessutom innebära en devalvering av betygen i efterhand, och för elever som redan påbörjat sin utbildning förändras förutsättningarna efter att de gjort sitt gymnasieval.

Enligt uppgifter ska beslut tas i november av Universitets- och högskolerådet för att träda i kraft redan vid årsskiftet.

Därför vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:

Avser statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att säkerställa att betyg inte devalveras i efterhand och för att konkurrenskraften i betygen från olika gymnasieprogram fortsatt ska vara neutrala?