biståndet till Eritrea och Etiopien

Skriftlig fråga 1998/99:404 av Persson, Bertil (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-25
Anmäld
1999-03-02
Besvarad
1999-03-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:404 av Bertil Persson (m) till statsrådet Pierre Schori om biståndet till Eritrea och Etiopien

den 25 februari

 

Nästan en miljon kronor om dagen utgår i bistånd till de båda krigförande länderna. Slagfältet längs den 100 mil långa gränsen har krävt nära tiotusen soldaters liv på mindre än två veckor.

Fortsatt bistånd till de båda krigförande statsmakterna - vilka inte kunnat finna en civiliserad lösning på en relativt okomplicerad gränskonflikt - förefaller absurt. Risken att svenska skattepengar går till direkta krigsinsatser är uppenbar.

 

Är biståndsministern beredd att omgående införa ett moratorium för det svenska biståndet till statsmakten i Eritrea och Etiopien?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:404 besvarad av

Svar på fråga 1998/99:404 om biståndet till Eritrea och Etiopien
    Statsrådet Pierre Schori

den 11 mars

 

Bertil Persson har frågat mig om regeringen är beredd att omgående införa ett moratorium för det svenska biståndet till Eritrea och Etiopien.

Den svenska regeringen är djupt oroad över att konflikten mellan Etiopien och Eritrea ännu ej har kunnat biläggas. Sverige stöder OAU:s pågående medlingsansträngningar och vi välkomnar Eritreas förklaring den 27 februari 1999 att man nu kan acceptera det av OAU presenterade förslaget till ett ramavtal för en fredlig lösning av konflikten. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att Etiopien redan i ett tidigare skede har accepterat OAU-planen har möjligheten rimligtvis ökat att nu finna en fredlig lösning på konflikten. Båda parter måste omedelbart avstå från vidare våldsanvändning och utan dröjsmål genomföra OAU-planen.

Sverige har alltsedan konfliktens inledning haft kontinuerlig kontakt med regeringsrepresentanter från de båda länderna. Vid dessa samtal har vi bl.a. uttryckt vårt fulla stöd för OAU:s pågående medlingsansträngningar och den presenterade OAU-planen. Vi har även agerat aktivt inom såväl EU som tidigare i FN:s säkerhetsråd.

Sveriges bistånd till både Etiopien och Eritrea är långsiktigt och fattigdomsinriktat. Man bör komma ihåg att det svenska biståndet till Etiopien fortsatt även under tidigare mycket svåra och våldsamma skeden i landets historia och att fattigdomsperspektivet alltid stått i fokus. Målet med det svenska biståndet till Etiopien är att bidra till bättre levnadsvillkor för människorna på landsbygden t.ex. genom att förbättra grundskolan så att ett större antal barn kan lära sig läsa och skriva, att utbilda barnmorskor, och att stärka den demokratiska utvecklingen. Landramen för utvecklingssamarbetet med Etiopien uppgår till 130 miljoner kronor för 1999. Biståndet till Eritrea omfattar t.ex. stöd för Eritreas nationella alfabetiseringsprogram och landsbygdselektrifiering. Landramen för utvecklingssamarbetet med Eritrea uppgår till 20 miljoner kronor för 1999.

Den svenska regeringen anser med hänsyn till vad som ovan anförts att det inte vore lämpligt att nu införa ett moratorium för det svenska biståndet till Eritrea och Etiopien. Vi följer utvecklingen noggrant. Löses inte konflikten kommer detta oundvikligen att påverka förutsättningarna för det långsiktiga utvecklingssamarbetet.

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.