Biståndet till Tanzania
Skriftlig fråga 2021/22:11 av Magdalena Schröder (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-09-15
- Överlämnad
- 2021-09-15
- Anmäld
- 2021-09-16
- Svarsdatum
- 2021-09-22
- Sista svarsdatum
- 2021-09-22
- Besvarad
- 2021-09-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Regeringen har i budgeten för år 2021 angivit att det svenska biståndet skulle arbeta efter mer för mer/mindre för mindre-principen vad gäller utvecklingen inom demokrati och mänskliga rättigheter. I budgeten för 2021 skriver regeringen: Mot bakgrund av den negativa demokratiska utvecklingen i många länder ser regeringen över hur ökade krav kan ställas på de länder som mottar svenskt bistånd att leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Som utgångspunkt ska stödet till staten minska vid en negativ utveckling vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati.
Det återstår att se om regeringen i budgeten för 2022 kommer att fortsätta arbeta efter den principen.
Ett land som ofta varit uppe som exempel i debatten är Tanzania. Jag ställde en skriftlig fråga till dåvarande biståndsminister Peter Eriksson i oktober 2020 angående biståndet till Tanzania och om regeringen var beredd att se över, förändra och eventuellt frysa delar av biståndet till Tanzania. Jag fick svar på frågan från dåvarande biståndsminister Peter Eriksson att regeringen sänkt stödet till Tanzania som en följd av utvecklingen och att regeringen beslutat att arbeta mer selektivt med den tanzaniska staten.
Tanzania är en av Sveriges största mottagare av bistånd, och under 2019 gick så mycket som 40 procent av det svenska bilaterala biståndet till Tanzania till projekt som skedde i samarbete med statliga aktörer. Givet regeringens politiska inriktning i enlighet med mer för mer/mindre för mindre-principen och tidigare biståndsministers svar på skriftlig fråga från undertecknad är det förvånande att konstatera att Sverige under 2020 inte minskade samarbetet med statliga aktörer inom biståndet till Tanzania, tvärt om ökade dessa från 2019 till 2020, både i absoluta tal och som andel av biståndet.
Med anledning av detta vill jag, mot bakgrund av att regeringen utryckt att stöd till och i samarbete med statliga aktörer i Tanzania skulle ske mer selektivt, fråga statsrådet Per Olsson Fridh:
Varför ökade biståndet i samarbete med statliga aktörer kraftigt från 2019 till 2020?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:11 besvarad av Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)
Svar på fråga 2021/22:11 av Magdalena Schröder (M)
Biståndet till Tanzania
Magdalena Schröder har frågat mig varför biståndet i samarbete med statliga aktörer i Tanzania ökade kraftigt från 2019 till 2020.
Regeringen beslutade under senare delen av 2019 att minska biståndsramen för utvecklingssamarbetet med Tanzania med drygt 200 MSEK, och den nya strategin från 2020 säger explicit att Sverige ska begränsa samarbetet med statliga aktörer i Tanzania.
De utbetalningar som genomfördes till statliga aktörer under 2020 är huvudsakligen kopplade till sedan tidigare avtalade så kallade resultatbaserade program (ca 358 MSEK), d.v.s. där utbetalningar sker i efterhand efter det att samarbetspartnern kunnat påvisa resultat. Dessa utbetalningar härrör från tidigare avtalade insatser och utifrån de resultat som har nåtts inom ramen för den förra biståndsstrategin.
Utifrån skrivningen i den nya strategin från 2020 finns enbart de samarbeten med staten kvar som handlar om kritiska frågor för fattigdomsminskningen. Staten ses där som en nödvändig huvudpart och det handlar framför allt om utbildning och sociala skyddsnät.
Stockholm den 22 september 2021
Per Olsson Fridh
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.