biståndsarbete med studielån
Skriftlig fråga 2000/01:986 av Biörsmark, Karl-Göran (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-29
- Anmäld
- 2001-04-03
- Besvarad
- 2001-04-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 mars
Fråga 2000/01:986
av Karl-Göran Biörsmark (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om biståndsarbete med studielånBiståndsarbetare eller missionärer med studielån kan med nuvarande regler få uppskov att betala tillbaka lånen i högst två år. Mycket sällan ges tillstånd för längre tid.
I praktiken innebär det att biståndsarbetare och missionärer inte har "råd" att vara ute på fältet och jobba i längre tid än två år. Detta blir ofta dyrt för den sändande organisationen och opraktiskt för den mottagande organisationen i utvecklingsländerna eftersom man måste byta personal ofta.
Vilka åtgärder är utbildningsministern beredd att vidta för att underlätta för biståndsarbetare och missionärer med studielån att betala tillbaka lånen senare än vad de nuvarande reglerna tillåter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:986 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:986 om biståndsarbete med studielån
Utbildningsminister Thomas Östros
Karl-Göran Biörsmark har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att underlätta för biståndsarbetare och missionärer med studielån att betala tillbaka lånen senare än vad de nuvarande reglerna tillåter. Karl-Göran Biörsmark säger att möjligheten till uppskov i dag normalt är begränsad till två år.
Huvudregeln i nuvarande återbetalningssystem är att en låntagare ska återbetala ett belopp som motsvarar 4 % av inkomsten enligt senaste taxering. För utomlands bosatta, vilkas inkomst inte taxeras i Sverige, gäller i stället att de varje år ska betala ett belopp som motsvarar en tjugondel av den aktuella skulden. Om det finns synnerliga skäl kan Centrala studiestödsnämnden (CSN) sätta ned årsbeloppet om den återbetalningsskyldiges ekonomiska situation ger anledning till det.
I det nya studiestödssystemet som träder i kraft den 1 juli i år kommer personer som är återbetalningsskyldiga att behandlas på samma sätt oberoende av om de är bosatta i Sverige eller utomlands. Låntagare som har lån enligt nuvarande studiestödslag kan välja att betala tillbaka lånen enligt de nya bestämmelserna. Enligt den nya lagen ska återbetalning ske med ett årsbelopp som bl.a. baseras på skuldens storlek. En låntagare som anser att återbetalning enligt huvudregeln blir för betungande kan utnyttja vissa trygghetsregler som gör det möjligt att få årsbeloppet nedsatt till 5 % av inkomsten. Fr.o.m. 50 års ålder blir procentsatsen högre. Hel nedsättning ska kunna ske om det föreligger synnerliga skäl. Det kan gälla personer med mycket små inkomster eller personer som varaktigt är beroende av socialbidrag. I praktiken innebär det att hänsyn kan tas till den återbetalningsskyldiges inkomst och betalningsförmåga oavsett vilket återbetalningssystem som ska tillämpas. Det är CSN som bestämmer årsbeloppet för den enskilde. Om den återbetalningsskyldige inte anser sig kunna klara av att fullgöra betalningen kan han eller hon begära nedsättning hos CSN. Myndighetens beslut avser det aktuella år som nedsättning begärs för. Prövningen kan göras årligen.
Biståndsarbetare och missionärer kan precis som andra låntagare ansöka om att hänsyn ska tas till deras betalningsförmåga vid återbetalning av studielån. Någon särskild tidsgräns som nedsättningen kan lämnas inom finns emellertid inte.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.