Bonus-malus och klimatnyttan

Skriftlig fråga 2019/20:1084 av Jens Holm (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-03-11
Överlämnad
2020-03-12
Anmäld
2020-03-17
Svarsdatum
2020-03-18
Sista svarsdatum
2020-03-18
Besvarad
2020-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

Regeringen har nyligen försämrat definitionen av klimatbonusbilar. För att kunna få regeringens bonus för en klimatbil krävdes tidigare max 60 grams utsläpp per kilometer. Med statsbudgeten för 2020 gäller från och med i år 70 gram. Som av en händelse ligger flera av Volvos stora och tunga bilmodeller precis under 70 gram, och med regeringens nya förslag kan modellerna numera klassas som klimatbonusbilar och uppbära bonus på 60 000 kronor.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 51,8 miljoner ton 2018, vilket motsvarar en minskning om 1,8 procent jämfört med 2017. Naturvårdsverket konstaterade 2019 att resultatet för scenarier med beslutade styrmedel pekar mot att de totala utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätta minska men inte i den utsträckning som behövs för att nå målet om nettonollutsläpp 2045. I myndighetens rapport Fördjupad analys av den svenska klimatstatistiken från december 2019 konstateras att för att målet till 2045 ska nås behöver minskningstakten mellan 2015 och 2045 nå ett genomsnitt om ca 5–8 procent per år över tid. Vi måste med andra ord väsentligt höja tempot i klimatarbetet.

Bonus–malus är ett viktigt styrmedel för att minska utsläppen från nya personbilar. Bilar med låga utsläpp uppbär en bonus som finansieras av att personbilar med högre utsläpp får en höjd fordonsskatt. Vänsterpartiet stod bakom införandet av bonus–malus som ett sätt att få en starkare styrning mot minskade utsläpp. Men med regeringens och samarbetspartiernas ändringar av utsläppsnivån för klimatbonusbilar förfelas den goda klimatambitionen. Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna låter uppenbarligen kortsiktiga näringsintressen övertrumfa klimathänsynen. Det är mycket oroväckande och enligt min uppfattning inte i linje med vår nya klimatlag och vårt nya ramverk. Regeringen säger att det nya bonussystemet ska utvärderas. Jag förutsätter att regeringen snarast återkommer med ett förslag som sätter klimathänsynen först och sänker nivån för klimatbonus. Försämrade klimatåtgärder kan inte vara ett alternativ 2020.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

Avser ministern att verka för att det ska göras en översyn av bonus–malus-systemet i syfte att stärka klimatnyttan och sänka utsläppsnivån för klimatbonusbilar?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1084 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi20

20

/

01061/SE

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1084 av Jens Holm (V) Bonus–malus och klimatnyttan

Jens Holm har frågat miljö- och klimatministern om hon avser verka för en översyn av bonus–malus-systemet så att utsläppsgränsen för klimatbonusbilar sänks. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bonus–malus-systemet ger bonus för fordon med låga koldioxidutsläpp och förhöjd fordonsskatt för fordon med höga utsläpp. Systemet innebär en starkare styrning mot minskade utsläpp av koldioxid från lätta fordon jämfört med tidigare fordonsbeskattning.

Från och med 1 januari 2020 ligger koldioxidvärden enligt den nya och mer rättvisande WLTP-mätmetoden till grund för beskattningen och beräkningen av bonus för nya fordon. Generellt innebär WLTP-metoden högre uppmätta utsläppsvärden än den tidigare mätmetoden; för många fordon är skillnaden 20 procent eller mer. Effekten av WLTP på fordonsskatten är därmed större än vad som antogs när bonus–malus-systemet föreslogs. Övergången till WLTP innebär således att miljöstyrningen skärptes ytterligare gentemot förslaget i budgetpropositionen för 2018.

Gränserna eller beloppen i den förhöjda fordonsskatten (malus) har inte anpassats till följd av WLTP. Däremot höjdes utsläppsgränsen för vad som utgör en klimatbonusbil från maximalt 60 till 70 gram koldioxid per kilometer 1 januari 2020. Samtidigt sänktes bonusbeloppet per gram från 833 kronor till 714 kronor.

Regeringen avser att under 2020 genomföra en översyn av bonus–malus-systemet med inriktningen att förstärka och förenkla det.

Stockholm den 18 mars 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.