Till innehåll på sidan

Brist på kroppskameror för poliser i yttre tjänst

Skriftlig fråga 2021/22:1598 av Katja Nyberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-05-16
Överlämnad
2022-05-17
Anmäld
2022-05-18
Svarsdatum
2022-05-25
Sista svarsdatum
2022-05-25
Besvarad
2022-05-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Om alla poliser haft kroppskameror under korankravallerna hade fler skyldiga kunnat gripas och lagföras. Vittnesuppgifter från poliser som var på plats berättar att solen tidvis förmörkades och det var svart på himlen på grund av alla stenar som kastades mot poliserna. En polis svimmade då hon träffades av en sten i huvudet. När hon föll applåderade folkmassan och stenarna fortsatte att hagla över henne.

De personer som utsatte polisen för detta brutala våld har sannolikt gjort sig skyldiga till mordförsök. Dessa individer måste hittas, gripas, åtalas och dömas för vad de har gjort. Det är dock svårt att i efterhand försöka utreda vem och vilka som har gjort vad, och frågan är hur det ska ske utan tillgång till inspelad film. Poliser som bekämpade våldsverkarna berättar att de skulle ha fått kroppskameror för flera år sedan, men att det av någon anledning ännu inte skett. Flera poliser försökte under kravallerna filma med sina telefoner men var tvungna att stoppa ned dem när de gick ut ur sina fordon.

Både kroppskameror och övervakningskameror skulle bidra till att fler brott skulle klaras upp, att något färre brott skulle begås på platser där kameror finns placerade och att det skulle hjälpa polisen med deras underrättelsearbete. Kameror som bärs av poliser medför stor nytta, både för den enskilda polisens trygghet genom den repressiva effekt som kamerorna medför och för rättsväsendet som helhet, då kamerorna kan säkra bevis genom det material som spelas in.

Kamerorna ökar även incitamenten för polisen att agera korrekt, och ogrundade anmälningar mot polisers agerande kan snabbare utredas. Dessutom kan kamerorna bidra till att minska hot och våld mot polisen samt öka tryggheten för de personer som blir föremål för ett ingripande.

Regeringen säger att polisen aldrig har fått så mycket pengar som nu, vilket stämmer. Men om man sätter det i relation till behovet så har polisen aldrig fått så lite som nu. Ekonomin inom polisen är så dålig att flertalet poliser i yttre tjänst fortfarande inte har kroppskameror. Övervakningskameror behöver flerdubblas och samtliga poliser i yttre tjänst ska bära kroppskameror.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:


Vad avser regeringen att göra för att se till att samtliga poliser i yttre tjänst, IGV, snarast får tillgång till kroppskameror?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:1598 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)


Svar på fråga 2021/22:1598 av Katja Nyberg (SD) Brist på kroppkameror för poliser i yttre tjänst

Katja Nyberg har frågat mig vad regeringen avser att göra för att se till att samtliga poliser i yttre tjänst, IGV, snarast får tillgång till kroppskameror.

Låt mig börja med att understryka att det urskillningslösa våld som under påskhelgen riktades mot poliser i flera svenska städer är ett angrepp mot hela vårt demokratiska samhälle. Regeringens svar på detta är tydligt. Den här typen av agerande ska inte accepteras. De ansvariga ska gripas, dömas och avtjäna straff.

Vilken utrustning som Polismyndigheten har behov av är inte en fråga för regeringen att avgöra. Det är myndigheten som bedömer vilka behov som finns och vilken utrustning som behöver införskaffas. Behovet av förenklade och förbättrade möjligheter till användning av kameror är ett av behoven som bland annat polisen framfört. Därför har regeringen också satsat särskilt på att skapa förutsättningar för att Polismyndigheten ska kunna stärka arbetet på området.

Redan 2020 togs exempelvis tillståndskravet för kamerabevakning bort för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket. Myndigheterna får nu själva bedöma när det finns förutsättningar och är motiverat att sätta upp kameror.

Polismyndigheten har från och med 2022 permanent tillförts 400 miljoner kronor per år för att utveckla myndighetens tekniska förmåga. Därutöver har det tillförts ytterligare 300 miljoner kronor engångsvis 2022, för samma ändamål. Här ingår att polisens användning av kameror ska utvecklas, både genom fler fasta kameror på brottsutsatta platser och genom kroppburna kameror för poliser i yttre tjänst. Satsningen innebär att samtliga poliser i yttre tjänst ska ha möjlighet att utrusta sig med en kroppsburen kamera. Denna utökning är prioriterad.

Enligt regleringsbrevet för 2022 ska Polismyndigheten redovisa hur de satsade medlen för ökad teknisk förmåga har fördelats i verksamheten. Särskild vikt ska bland annat läggas vid att redovisa hur kapaciteten har stärkts för ökad kamerabevakning.

Regeringen har således avsevärt förbättrat polisens möjligheter att använda kameror och jag kommer även fortsättningsvis att följa frågan noga.

Stockholm den 25 maj 2022

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.