Bristande integration som ökar fattigdom och kostnader
Skriftlig fråga 2020/21:2915 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-19
- Överlämnad
- 2021-05-20
- Anmäld
- 2021-05-21
- Svarsdatum
- 2021-05-26
- Sista svarsdatum
- 2021-05-26
- Besvarad
- 2021-05-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Statistik från EU visar att de senaste årens invandring till Sverige har lett till att nya grupper är på väg mot vad som räknas som fattigdom. De senaste åren är det allt fler som räknas som fattiga, och nu är ökningen bland män snabbare än tidigare. Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar kommer exempelvis statens kostnader för äldres grundskydd utanför pensionssystemet – där invandrare är en stor grupp – att fördubblas fram till 2060 till 86 miljarder. Även kommunernas växande kostnader för ekonomiskt bistånd märks tydligt då det pressar ekonomin i många kommuner och inte lär minska under lång tid framöver.
Inte bara den stora invandringen utan också följden av misslyckad integration är det som huvudsakligen spär på gruppen som riskerar fattigdom med alla de samhälls- och individproblem som följer med detta. Detta är något som ofta ses i redan utsatta områden där arbetslösheten är hög. Vi riskerar ett tudelat samhälle med stora påfrestningar på välfärd och trygghetssystem.
Min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att förhindra denna negativa utveckling och förbättra nyanländas etablering?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2915 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
Svar på fråga 2020/21:2915 av Katarina Brännström (M)
Bristande integration som ökar fattigdom och kostnader
Katarina Brännström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra den negativa utvecklingen och förbättra nyanländas etablering.
Arbete lägger grunden för vårt gemensamma välstånd och vår gemensamma välfärd. Ett arbete innebär även möjlighet till egenförsörjning, tillhörighet, gemenskap, och makt att forma sitt liv och sin framtid. Bättre integration gör att nyanlända snabbare blir en resurs på arbetsmarknaden och en del av det svenska samhället.
Sedan vi fick regeringsmakten har det skett en successiv förbättring av nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Tidigare har det tagit åtta till nio år innan minst varannan nyanländ hade arbete. Den tiden halverades för de som togs emot 2014. Etableringen av nyanlända har alltså förbättrats avsevärt under senare år, samtidigt som Sverige har tagit emot ett stort antal skyddsbehövande på flykt undan krig och förföljelse.
Alla ska både mötas av krav och ges det stöd de behöver för att lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden. Den här regeringen tar krafttag för att det ska gå snabbare för nyanlända att lära sig svenska och komma in på arbetsmarknaden, och har genomfört en lång rad åtgärder.
Men mer krävs och nu höjs ambitionsnivån ytterligare. Insatserna ska starta redan under asyltiden. Utöver satsningar på bland annat svenska från dag ett har Migrationsverket fått i uppdrag att införa obligatorisk samhällsintroduktion från och med den 1 oktober 2021. Samhällsinformationen för asylsökande m.fl. har stärkts.
Vidare har samhällsorienteringen för nyanlända utökats från minst 60 till minst 100 timmar och satsningar har gjorts för att kvaliteten ska förbättras.
Från och med den 15 april 2021 kan nyanlända kvinnor och män inom etableringsprogrammet ges möjlighet att delta i ett så kallat intensivår. Regeringen arbetar för att införa etableringsjobb under 2021.
Regeringen tillsatte i juli 2018 en utredning vars uppdrag bl.a. var att titta på kvaliteten i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi), En sfi och vuxenutbildning av högre kvalitet, (2018:06). För närvarande pågår beredning av de förslag som utredningen KLIVA lämnat i sitt betänkande Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (SOU 2020:66).
Regeringen har även nyligen infört språkplikt som krav för rätt till försörjningsstöd. För att särskilt stärka kvinnors möjlighet till etablering pågår satsningar för att nyanlända ska fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska under föräldraledighet.
Genom dessa åtgärder ger vi en bättre och mer intensiv start på etableringen. Det ger ett kvalitetslyft som samtidigt ställer högre krav på individen. Jag vill särskilt betona att integrationen ska vara jämställd. Kvinnor och män ska mötas av samma höga förväntningar, krav, och stöd.
Därutöver vill jag nämna de kraftfulla åtgärder som vidtagits för att minska konsekvenserna av pandemin på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2021 tillfördes över 100 miljarder kronor 2021. Tillfälliga åtgärder vidtas för att återstarta ekonomin, samtidigt som långsiktiga reformer ska bidra till att lösa samhällsproblemen. Sammantaget bedömdes reformerna i budgetpropositionen för 2021 medföra att arbetslösheten blir drygt 1,3 procentenheter lägre jämfört med om förslagen inte hade genomförts. Det motsvarar cirka 75 000 fler jobb.
Satsningarna inom arbetsmarknadspolitiken uppgår till över 9 miljarder kronor 2021. Arbetsförmedlingen förstärks med knappt 1 miljard kronor för att möta den ökade arbetslösheten samt för att säkerställa en ändamålsenlig lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Vidare satsas över 2 miljarder kronor för att öka antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning, upphandlade matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.
Genom stödet för korttidsarbete har hundratusentals löntagare hittills undgått risken att bli av med jobbet och företagen har kunnat behålla viktig arbetskraft.
Alltför många arbetslösa saknar den kompetens som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen strävar fortsatt efter att fler arbetslösa med utbildningsbehov väljer att studera. Under 2020 och 2021 har regeringen satsat på fler utbildningsplatser inom yrkesutbildning på komvux, inom yrkeshögskolan, universitet och högskolor samt folkhögskolan. Detta är viktiga satsningar också för att möta de ökade behoven av utbildning för de som har varslats eller på annat sätt drabbats av det osäkra läget på arbetsmarknaden.
Svensk ekonomi har återhämtat sig starkare än väntat, vilket bland annat regeringens åtgärder bidragit till. Arbetslösheten har dämpats och arbetslöshetsprognoser har reviderats ner successivt av såväl regeringen, Konjunkturinstitutet som Arbetsförmedlingen jämfört med tidigare bedömningar.
Stockholm den 26 maj 2021
Eva Nordmark
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.