Bristen på personal inom äldreomsorgen
Skriftlig fråga 2017/18:821 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-02-20
- Överlämnad
- 2018-02-20
- Anmäld
- 2018-02-27
- Sista svarsdatum
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Äldreomsorgen skriker efter utbildad personal, och det är brist inom samtliga personalkategorier. Man tvingas i många fall ta in outbildade, och andelen med rätt utbildning har sjunkit inom äldreomsorgen. Nu är det endast 80 procent som har adekvat utbildning. Tyvärr pekar prognoserna på fortsatt nedgång. Att var femte som arbetar inom omsorgen saknar rätt utbildning är både otryggt och osäkert för våra gamla omsorgstagare. Risken finns att de gamla inte får rätt vård och omsorg eller stimulans för ett värdigt liv. De sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar får också en oerhört stor arbetsbelastning, och vi ser att sjuktalen ökar inom den offentliga omsorgen.
Vad personalkrisen beror på vet vi: Vi får allt fler äldre, det är och har varit stora pensionsavgångar inom äldreomsorgen och vården, det är tomma platser på utbildningarna och statusen är låg på att jobba inom äldreomsorgen.
Omsorgen om våra allra sjukaste och svagaste äldre är en av samhällets viktigaste insatser. Att gamla blir lidande för att man inte kan hitta utbildad personal är helt oacceptabelt. Att arbetsvillkoren och förhållanden på äldreboenden och inom hemtjänsten är så svåra gör ju inte yrket mer attraktivt.
I första hand är detta kommunernas ansvar, men personalbristen är långvarig och blir därmed en kris för hela Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vad gör statsrådet och regeringen för att säkerställa nuvarande och framtida stora behov av utbildad personal i äldreomsorgen?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:821 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Svar på fråga 2017/18:821 av Katarina Brännström (M)
Bristen på personal inom äldreomsorgen
Katarina Brännström har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa nuvarande och framtida stora behov av utbildad personal i äldreomsorgen.
Regeringen genomför ett betydande kunskapslyft som ger människor möjlighet att utvecklas och stärka sin ställning på arbetsmarknaden samtidigt som förutsättningarna för kompetensförsörjningen inom t.ex. äldreomsorgen kan stärkas. Kunskapslyftet omfattar bl.a. statligt finansierade platser inom regionalt yrkesvux som fram till 2021 beräknas byggas ut till 34 000 platser. Skolverkets uppföljning avseende 2016 visar att kommunerna har använt cirka hälften av antalet utbildningsplatser till utbildningar inom yrkesområdet vård och omsorg. Därutöver har regeringen genomfört en särskild satsning på utbildning som motsvarar komvux på gymnasial nivå för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård som 2018 och 2019 beräknas till 4000 utbildningsplatser.
Undersköterskor är en viktig personalgrupp inom äldreomsorgen och det behövs fler undersköterskor. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att föreslå en ändamålsenlig reglering för yrkesgruppen undersköterska, dvs. att yrkesgruppen ska omfattas antingen av bestämmelserna om legitimation, skyddad yrkestitel eller annan reglering. En tydligare reglering av vilka kunskaper en undersköterska har kan bidra till att öka yrkets status och göra det mer attraktivt.
Regeringen har genom omfattande resursförstärkningar förbättrat förutsättningarna för kommunerna att erbjuda en äldreomsorg av god kvalitet och för att vara en bra arbetsgivare. Under mandatperioden har regeringen avsatt 7,5 miljarder kronor till äldreomsorgen. Bemanningssatsningen har bidragit till att avlasta personalen, enligt Socialstyrelsens uppföljning. De generella statsbidragen till kommuner och landsting har höjts med 10 miljarder kronor per år fr.o.m. 2017. Regeringen har även aviserat planerade ökningar av det generella statsbidraget med fem miljarder 2019 och ytterligare fem miljarder 2020.
Arbetsvillkor och lön påverkar hur attraktivt ett yrke är. Kvinnor ersätts med en lägre lön för sitt arbete än vad män gör. Kvinnor är överrepresenterade i yrken och befattningar med lägre löner. Det gäller t.ex. äldreomsorgen, 9 av 10 som arbetar i äldreomsorgen är kvinnor. Huvudansvaret för lönebildningen ligger hos parterna på arbetsmarknaden men staten har ett övergripande samhällsekonomiskt ansvar. Regeringen har beslutat om en handlingsplan för jämställda livsinkomster som beskriver genomförda och pågående åtgärder inom detta område. Handlingsplanen omfattar bl.a. ett nytt uppdrag till Medlingsinstitutet om att redovisa vilka relativlöneförändringar som har skett för olika yrken på den svenska arbetsmarknaden mellan åren 2014 och 2017 och en ny utredning gällande osakliga löneskillnader och effektivare sanktionsmöjligheter.
Arbetsmiljö är ett annat viktigt område. Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en nationell tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Syftet är att bidra till en minskning av den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor som är utmärkande för denna bransch.
Stockholm den 7 mars 2018
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.