Brister i tillämpningen av yrkeskvalifikationsdirektivet

Skriftlig fråga 2019/20:986 av Lars Püss (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

I min skriftliga fråga 2019/20:839 Fusk med rumänska sjuksköterskeutbildningar undrade jag bland annat vad statsrådet avser att göra för att säkerställa att alla med sjuksköterskelegitimation i Sverige har genomgått en godkänd utbildning.

Det svar jag får på denna fråga är följande: Processen för erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU och EES för yrken med automatiskt erkännande (bl.a. sjuksköterskeyrket) styrs av ett EU-direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD). Varje medlemsstat har ett ansvar för att vid den nationella prövningen av legitimation genomföra behövliga granskningar för att säkra att legitimation meddelas personer med rätt kompetens. Socialstyrelsen handlägger ansökan om legitimation utifrån gällande bestämmelser i YKD och begär in underlag i form av bevis på formella yrkeskvalifikationer, t ex examensbevis och intyg från behörig myndighet i det land där utbildningen har fullgjorts. Om sökanden har ett sådant formellt bevis och yrket omfattas av automatiskt erkännande tillåter inte regelverket att det görs ytterligare kontroller vid myndighetens prövning av legitimationsansökningar.

Statsrådet svarar inte på vilka verktyg och åtgärder som behövs för att komma till rätta med de brister i tillämpningen av yrkeskvalifikationsdirektivet som i flera fall har rapporterats om i medier. Rådande situation kan innebära stora risker för patientsäkerheten om vi har personal inom sjukvården som inte har de kvalifikationer som de förväntas ha enligt regelverken.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Anser ministern och regeringen att det inte behövs några åtgärder för att komma till rätta med de brister som finns i tillämpningen av yrkeskvalifikationsdirektivet?