Brottslighet på anstalter
Skriftlig fråga 2008/09:301 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-11-25
- Anmäld
- 2008-11-25
- Besvarad
- 2008-12-03
- Svar anmält
- 2008-12-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 25 november
Fråga
2008/09:301 Brottslighet på anstalter
av Jeppe Johnsson (m)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Det hör inte till ovanligheterna att dömda brottslingar fortsätter att begå brott även efter det att de omhändertagits. På landets anstalter polisanmäls varje år en mängd brott, såsom narkotikabrott, skadegörelse, misshandel och olika former av hot. Ytterst få av dessa anmälningar leder till åtal. En uppskattning pekar mot att knappt var tionde polisanmälan leder till åtal.
Detta sänder inte bara ut signalen att det är accepterat att begå brott, utan kan också försvåra vid bedömningar av om den dömde har gjort sig förtjänt av villkorlig frigivning eller tidsbestämning av livstidsstraff.
Den bakomliggande faktorn till detta är att åklagarna ej finner det mödan värt att åtala någon som redan sitter omhändertagen för ett längre straff. De undantagsfall som leder till åtal består i regel av grövre brott. Bakgrunden är att domstolsväsendet mycket sällan dömer redan omhändertagna brottslingar till ytterligare påföljder och därför prioriteras de mindre brotten på anstalterna oftast bort. Detta är inte bara fel ur en rent juridisk synvinkel, det skapar även en stor otrygghet på landets anstalter, för såväl dömda brottslingar som personal.
Det är en ytterst farlig väg att gå att se mellan fingrarna på mindre brott, bara för att gärningsmännen redan funnits skyldiga till ett annat brott. En lagöverträdelse är en lagöverträdelse och bör behandlas lika, oavsett om den begås på öppen gata eller bakom anstaltens låsta dörrar.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka tryggheten och skärpa hanteringen av brott begångna på landets anstalter?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:301 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2008/09:301 Brottslighet på anstalter
Justitieminister Beatrice Ask
Jeppe Johnsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka tryggheten och skärpa hanteringen av brott begångna på landets anstalter.
Kriminalvården ska verka för att återfall i brott förebyggs och särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras. Det är en självklarhet att alla brott som begås på anstalter ska anmälas. Enligt uppgifter som Kriminalvården har lämnat till mig sker detta också. Jag förutsätter att polismyndigheterna och Åklagarmyndigheten därefter utför det som enligt gällande regelverk åligger myndigheterna vad gäller utredning och beslut om att väcka åtal.
Åklagare är skyldig att väcka åtal om denne bedömer att det finns tillräckliga skäl för åtal mot den misstänkte. En åklagare ska dessutom vid sin åtalsprövning bedöma vilket straff brottet kan komma att medföra för den misstänkte. Utgångspunkten är att åklagaren, med hänsyn till reglerna om förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse, inte ska vidta lagföringsåtgärder avseende brott som inte kommer att innebära något ytterligare straff för en person som till exempel redan verkställer ett fängelsestraff. En grundförutsättning för ett beslut om åtalsunderlåtelse eller om att lägga ned förundersökning är att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom beslutet. Det är också viktigt att det tillräckligt tydligt motiveras varför det fattas beslut om åtalsunderlåtelse eller att en förundersökning läggs ned. Om åklagaren bedömer att ett brott kommer att föranleda ytterligare straff ska åtal väckas.
Varken Kriminalvårdens personal eller intagna i anstalt ska riskera att utsättas för hot, misshandel eller andra brott. Olika former av misskötsamhet ska leda till konsekvenser för den intagne som har misskött sig, antingen genom att åtal väcks eller till exempel genom att tidpunkten för den villkorliga frigivningen kan komma att skjutas upp. Avgörande för tryggheten på en anstalt är inte bara ett högt säkerhetstänkande och en väl fungerande underrättelseverksamhet utan även ett humant och professionellt omhändertagande. Ett brett och varierat sysselsättnings- och programutbud är tillsammans med ledningens och personalens förhållningssätt mycket viktiga. Det är viktigt att skapa ett klimat som motverkar våld och hot, varvid personalens arbetssätt och professionalitet är de viktigaste arbetsinstrumenten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.