Byggnationen av Lynetteholmen

Skriftlig fråga 2021/22:716 av Elin Segerlind (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2022-01-10
Överlämnad
2022-01-11
Anmäld
2022-01-12
Svarsdatum
2022-01-19
Sista svarsdatum
2022-01-19
Besvarad
2022-01-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

 

Bygget av halvön Lynetteholm i Köpenhamn har börjat trots oklarheter kring om samrådet med Sverige kan räknas som avslutat. Planen från Danmarks sida är att bygga en 280 hektar stor ö av utfyllnadsmassor utanför Köpenhamn i Öresund.

Svenska myndigheter var under den samrådsprocess som pågick fram till sommaren 2021 mycket tveksamma till anläggandet av ön och såg en rad problem och brister med den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts. Naturvårdsverket skickade in sitt svar på fortsatt samråd den 5 maj 2021 och konstaterade då att samrådet inte kunde anses slutfört.

Den 2 juni 2021 svarade dåvarande miljö- och klimatminister Per Bolund på Vänsterpartiets fråga om vilka åtgärder regeringen tänkte vidta för att skydda den sårbara marina miljön i Öresund. Regeringen svarade då att det fanns en löpande kontakt med danska myndigheter. Det var också statsrådets ståndpunkt då att samrådet fortfarande pågår, och ett brev hade också författats till den danska miljöministern. I brevet underströk Bolund att det är viktigt att de svenska synpunkterna beaktas och att folketinget inte går till beslut förrän alla miljöeffekter utretts. Det var även tal om ett möte mellan de danska och svenska ministrarna.

Sedan dess vet vi att danska folketinget tagit ett beslut om att genomföra anläggandet av ön Lynetteholm. Vad vi vet har inte någon fortsatt dialog skett mellan ländernas ministrar, och vad vi vet har inga vidare åtgärder vidtagits från den svenska regeringens sida.

Igen uttrycker svenska myndigheter och experter oro för Öresund och de effekter som kommer av Lynetteholm. När arbetet nu har börjat står det klart att Danmark inte har några planer på att hörsamma den svenska oron.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

 

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att skydda den sårbara marina miljön i Öresund och börja förhandla med Danmark om ett stopp för byggnationen av Lynetteholmen?

Svar på skriftlig fråga 2021/22:716 besvarad av Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)


Svar på fråga 2021/22:716 av Elin Segerlind (V)
Byggnationen av Lynetteholmen

Elin Segerlind har frågat mig om jag och regeringen avser vidta åtgärder för att skydda den sårbara marina miljön i Öresund och börja förhandla med Danmark om ett stopp för byggnationen av Lynetteholmen.

Arbetet med att skydda Öresunds marina ekosystem är högt prioriterat av regeringen. Det är av stor vikt att vi samarbetar med våra grannländer om sådant som på ett betydande sätt kan påverka vår gemensamma miljö. Enligt den så kallade Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang ska grannländer och dess allmänhet informeras om planerade verksamheter som kan orsaka sådan betydande miljöpåverkan som är gränsöverskridande.

Min företrädare hade inför folketingets beslut om projektet Lynetteholmen i början av juni 2021 ett möte med Danmarks miljöminister Lea Wermelin samt transportminister Benny Engelbrecht. De danska ministrarna poängterade vid mötet att samrådet enligt Esbokonventionen inte skulle anses avslutat i och med folketingets beslut om projektet.

Samrådet mellan svenska och danska myndigheter fortsätter rörande projektets miljöeffekter och hur kontrollen av dessa bör ske. Just nu handlar samrådet bland annat om miljöövervakningen av dumpningen av muddermassor i Köge bukt där svenska myndigheter fortfarande har synpunkter. Vidare är tredjepartsgranskningen rörande strömningsförhållandena i Öresund, som har efterfrågats från svensk sida, nu i sitt slutskede och förväntas presenteras under början av 2022. Jag kommer att fortsätta följa frågan.

Stockholm den 19 januari 2022

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.