Cancerforskning

Skriftlig fråga 2019/20:303 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-04
Överlämnad
2019-11-04
Anmäld
2019-11-05
Svarsdatum
2019-11-13
Sista svarsdatum
2019-11-13
Besvarad
2019-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det är djupt oroande att Sverige rasat i den internationella rankningen gällande cancerforskning, från en position bland de allra främsta länderna till plats nummer 14. När Cancerfonden uttrycker att svensk sjukvård blivit en vårdfabrik och att cancerforskningen, som har varit en svensk paradgren, nu mest vilar på historiska meriter är detta en allvarlig larmsignal.

Moderaterna vill att det införs ett långsiktigt hållbart system för ökad inklusion i kliniska studier, för utan patienter kan inga studier ske. Därtill måste samarbetet mellan cancervården och universiteten stärkas genom en bättre nationell samordning. Sverige måste klara av att systematiskt tillvarata viktiga delar av forskningen som rör såväl nuvarande som framtidens cancervård – biomarkörer, immunterapier, cell- och genterapier och därmed fler målstyrda läkemedel eller med ett annat ord precisionsmedicin. Vi vill att klinisk forskning och läkemedelsprövningar stärks och prioriteras för att ytterligare förbättra cancervården i Sverige.

Moderaterna har i många år föreslagit att det ska tas fram en ny uppdaterad nationell cancerstrategi i syfte att stärka den långsiktiga medicinska vården och forskningen gällande cancersjukdomar och prioritera att korta köerna inom cancervården. Sverige har goda möjligheter att ha en medicinskt världsledande cancersjukvård utan långa vårdköer. Dessa möjligheter, inte minst cancerforskningen, måste emellertid tas till vara på ett mycket bättre och mer metodiskt och strukturerat sätt än i dag. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Vilka ytterligare nationella åtgärder avser socialministern att vidta för att stärka svensk cancervård genom att satsa mer på svensk cancerforskning?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:303 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2019/04560/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:303 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Cancerforskning

Camilla Waltersson Grönvall har frågat mig vilka ytterligare nationella åtgärder jag avser att vidta för att stärka svensk cancervård genom att satsa mer på svensk cancerforskning.

Sverige cancervård ska vara i världsklass och cancerforskningen ska vara en integrerad del av vården. Ett mått på forskningskvalitet är hur stor andel av ett lands vetenskapliga publikationer som tillhör de 10 procent som är mest citerade. Vad gäller cancerforskning har Sverige över tid klättrat i rankingen bland de mest produktiva länderna avseende topp 10-citeringar, från en tjugonde plats 2000–2002 till en femtonde plats 2015–2017.

Regeringen vill fortsatt stärka cancervården och öronmärker därför 500 miljoner kronor per år till området. För att möta den snabba utvecklingstakt som bl.a. digitalisering och innovation möjliggör kommer regeringen årligen att förnya den nationella cancerstrategin genom överenskommelser mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. I denna överenskommelse ingår ett stöd till de regionala cancercentrumens (RCC) verksamhet. RCC stärker klinisk forskning och innovation så att vetenskapliga framsteg snabbt kommer cancerpatienter till del. Som en del i överenskommelsen för 2019 tar RCC bland annat fram ett förslag på en modell för att inkludera patienter i kliniska cancerstudier.

Sverige ska vara en ledande life science-nation. Regeringen tar nu fram en life science-strategi under ledning av den nationella life science-samordnaren. Prioriterade områden i strategin är bl.a. nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation samt integrering av forskning och innovation i vården.

De nationella kvalitetsregistren är centrala för att kunna följa upp cancerbehandling och är även viktiga ur ett forsknings- och innovationsperspektiv. Sedan 2017 satsar regeringen 100 miljoner kronor årligen på att förbättra registren.

Utvecklingen av cancersjukdomar, dödlighet över tid samt vilka faktorer som påverkar insjuknande i cancer är fortfarande ett delvis outforskat område. Det handlar exempelvis om vad som bidrar till att socioekonomiskt svaga personer har högre dödlighet i cancer, eller vad regionala skillnader beror på. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att genomföra djupgående dataanalyser av cancerområdet. Dessa analyser kan sedan ligga till grund för prognoser och som ett beslutsunderlag för regeringens politik, både vad gäller förebyggande åtgärder och effektiva verktyg i cancervården.

Slutligen pågår för närvarande beredningen av forskningspropositionen som regeringen avser att avlämna till riksdagen nästa år.

Stockholm den 13 november 2019

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.