Dagisgarantin
Skriftlig fråga 2005/06:747 av Björling, Ewa (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-04
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-17
- Svar anmält
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:747 av Ewa Björling (m) till statsrådet Lena Hallengren (s)
Dagisgarantin
Dagisgarantin innebär att kommunerna är skyldiga att erbjuda plats i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för barn från ett till och med tolv år. Plats ska erbjudas inom tre till fyra månader så nära barnets hem eller skola som möjligt.
Det låter ju bra. Vad som dock visat sig vara mindre bra är det faktum att dagisgarantin inte fungerar i praktiken. Det har visat sig att bara hälften av Stockholms stadsdelar kan erbjuda en plats inom fyra månader. Detta får stora konsekvenser för de familjer som drabbas.
Skolverket har också varit ute i frågan och menar på att det finns risk för att barns behov av kontinuitet åsidosätts.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till att kommunerna ges de verktyg som behövs för att dagisgarantin också ska efterlevas i praktiken?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:747 besvarad av
den 17 januari
Svar på fråga 2005/06:747 om dagisgarantin
Statsrådet Lena Hallengren
Ewa Björling har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att kommunerna ges de verktyg som behövs för att dagisgarantin också ska efterlevas i praktiken.
Kommunerna är sedan den 1 januari 1995 skyldiga att tillhandahålla plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn i åldern ett till och med tolv år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Kommunernas ansvar och skyldighet regleras tydligt i skollagen (1985:1100). Enligt skollagen ska plats erbjudas utan oskäligt dröjsmål efter att föräldrarna anmält att barnet behöver plats. I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1993/94:11) anges en handläggningstid på tre till fyra månader som rimlig.
Det är naturligtvis mycket viktigt att kommunerna bygger ut sin förskoleverksamhet så att barn och föräldrar får plats i verksamheten utifrån deras behov och önskemål. Även om det är allt färre kommuner som under årens lopp inte uppfyllt lagstiftningens tydliga krav ser jag allvarligt på att kommuner inte uppfyller lagstiftningens intentioner och bryter mot skollagen. Långa väntetider på plats och otydlig information om när familjen kan få plats är ur ett föräldraperspektiv helt oacceptabelt. För den enskilda barnfamiljen kan det innebära stora problem om inte plats kan ordnas i tid efter föräldraledighet och återgång till arbetslivet.
Antalet kommuner som kan tillhandahålla plats i enlighet med lagstiftningen har ökat under årens lopp. De kommuner som inte har kunnat erbjuda plats inom tre till fyra månader har i allmänhet haft tillfälliga problem och det är, med något undantag, inte heller samma kommuner som år efter år haft problem med att erbjuda plats inom förskoleverksamheten.
Statens skolverk har som tillsynsmyndighet ett stort ansvar i sammanhanget. Därför är det viktigt att Skolverket fortsätter att kontinuerligt följa utbyggnaden och platstillgången i förskoleverksamheten. Skolverkets dialog med berörda kommuner är av stor vikt, men även verkets utbildningsinspektion och hantering av enskilda ärenden är viktiga delar.
Skolverkets uppföljning av tillgängligheten till förskoleverksamheten har visat sig bli inaktuell på ett mycket tidigt stadium. Detta är problematiskt eftersom vi inte kan få en aktuell och rättvis bild över platstillgången i landets kommuner. Det är dock kommunerna som lämnar de uppgifter till Skolverket som vi har att tillgå.
Regeringen har under flera års tid arbetat med reformer för att göra förskolan mer tillgänglig för fler barn. För att ge kommunerna förutsättningar att klara detta uppdrag infördes den 1 januari 2005 ett riktat statsbidrag för personalförstärkning i förskolan. Under 2005 och 2006 får kommuner med ökat antal inskrivna barn använda upp till 25 % av bidraget för att motverka en minskning av personaltäthet. Genom detta får kommunerna förutsättningar att bygga ut verksamheten när antalet barn ökar.
Jag avser att noggrant följa utvecklingen på området och hålla mig informerad om situationen i kommunerna, dels genom egna dialoger med kommunföreträdare och dels genom Skolverkets arbete.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.