Dalslands förutsättningar för tillväxt

Skriftlig fråga 2018/19:139 av Magnus Jacobsson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-05
Överlämnad
2019-02-05
Anmäld
2019-02-06
Svarsdatum
2019-02-13
Sista svarsdatum
2019-02-13
Besvarad
2019-02-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Dalsland är ett fantastiskt landskap som ligger strategiskt bra till mellan Östfold, Karlstad och Göteborg. Trots det ser vi att befolkningen i de dalsländska kommunerna minskar, och vi ser att utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. Arbetsmarknaden domineras av offentlig sektor, skogs- och jordbruk samt turism. De flesta som bor i Dalsland tar sig till och från jobbet med bil, och även om Västra Götaland gör satsningar på kollektivtrafik kommer det inte att påverka detta nämnvärt, då såväl befolknings- som bostads- och arbetsstrukturen är sådan att man är beroende av bil för att kunna ta sig till jobb och fritidsaktiviteter.

För att Dalsland ska kunna dra nytta av att man ligger mitt emellan tre snabbt växande regioner måste Dalsland få bättre infrastruktur. De nya regionala järnvägsstationerna som etableras längs med järnvägen till Norge är bra, men de löser inte infrastrukturen för större delen av Dalslands befolkning. Det är också så att näringslivet behöver bättre infrastruktur för att kunna transportera skog, spannmål och industrivaror samt alla de turister som besöker detta vackra landskap.

Staten har vid flera tillfällen genomfört regionalpolitiska satsningar i Dalsland, men inga av dem har egentligen varit långsiktigt framgångsrika, utan trots dessa satsningar ser vi att landskapet tappar befolkning.

Det finns dock åtgärder som vi skulle kunna vidta och som skulle få stora effekter för Dalsland samtidigt som de skulle binda samman Göteborg–Karlstad–Östfold. En allmän satsning på att tjälsäkra vägarna i Dalsland skulle underlätta för både medborgare, turister och näringsliv. En utbyggnation av 45:an till motorvägsstandard mellan Trollhättan och Karlstad skulle förbättra kommunikationerna mellan Karlstad och Göteborg samtidigt som det skulle ge Dalsland bättre förutsättningar att utvecklas. En förbättring och upputsning av 164:an mellan Åmål och Strömstad skulle binda samman 45:an med E6:an, vilket också skulle underlätta för medborgare, turister och näringsliv. En upprustning av 172:an från Uddevalla till Årjäng skulle underlätta transporterna genom Dalsland för medborgare, turister och företag.

I stället för tillfälliga industri- och utbildningssatsningar behöver vi ta ett helhetsgrepp för att Dalsland ska få bättre förutsättningar att utvecklas.

Jag vill därför fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Vad ämnar statsrådet göra för att Dalsland ska få bättre vägar och därmed bättre förutsättningar att dra nytta av den tillväxt som sker i Dalslands omnejd?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:139 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)




Svar på fråga 2018/19:139 av Magnus Jacobsson (KD)
Dalslands förutsättningar för tillväxt

Magnus Jacobsson har frågat mig vad jag ämnar göra för att Dalsland ska få bättre vägar och därmed bättre förutsättningar att dra nytta av den tillväxt som sker i Dalslands omnejd.

Regeringen beslutade om en ny nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 den 31 maj 2018 (dnr N2018/03462/TIF). När det gäller utveckling av transportsystemet omfattar den investeringar i det nationella stamvägnätet. Väg E45 hör till detta vägnät och i planen finns ett namngivet objekt som berör Dalsland. Det är ombyggnad av sträckan Tösse–Åmål till mötesfri landsväg med byggstart i perioden 2021-2023. Övriga vägar i Dalsland tillhör inte det nationella stamvägnätet och därmed är det Västra Götalandsregionen som har ansvaret för att prioritera förbättringar av vägnätet i sin länsplan.

En annan åtgärd som tas upp i frågan gäller tjälsäkring. Den nationella planen innehåller 100 miljarder kronor mer än föregående plan och sammanlagt 164 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga vägar, vilket är en ökning i förhållande till tidigare plan. Resurserna gör det möjligt för Trafikverket att göra satsningar för att den tunga trafiken ska kunna använda en större del av vägnätet året runt. Resurserna gör det också möjligt för Trafikverket att använda delar av bärighetsanslaget till

klimatanpassning vilket bidrar till ett mer tillförlitligt vägsystem för både näringslivets transporter och medborgarnas resor.

Stockholm den 12 februari 2019

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.